Strängbetong reducerar klimatavtryck med skalaska

Agri betong

Företaget Strängbetong är först i Sverige med att använda skalaska för att reducera mängden cement i betongen. På så sätt minskas mängden cement med upp emot 50 procent i betongen.

I maj 2022 presenterade företaget ByggVesta detta nya och klimatsmarta byggmaterial med namnet Agri betong. Byggelementen har använts i fastigheten Sköterskan som ligger i området Sege Park, Malmö.

Processen har tagits fram i samarbete med Energimyndighetens forskningsprogram Industriklivet, forskningsinstitutet RISE, betongtillverkaren Strängbetong, Södertälje kommun, Lantmännen och forskningsinstitutet Swerim.

Agri Betong och Strängbetong Green Spine Line produkter används även vid det pågående bygget av 220 hyreslägenheter i Kista, norr om Stockholm. Tillverkning och montering på plats är i full gång.

Våren 2022 presenterades det nya och klimatsmarta byggmaterialet för lokalpolitiker, entreprenörer och byggbolag på plats vid ett bygge i Malmö.

Den industriella produktionen var resultatet av ett forsknings- och samarbetsprojekt som pågick 2019-2021.

Mål använda svensk havre

Havre- och risskal, används vanligen som biobränsle för att skapa fjärrvärme. Men i det här pilotprojektet kan man alltså använt sig av restprodukterna från fjärrvärmeproduktion för att skapa ett alternativt bindemedel i betongreceptet för att minska cementandelen. För det sista användningsområdet för att skapa större mängder aska behövs dock stora förbränningsugnar som saknas i dag, vilket kräver både nytt kapital och nya aktörer.

- I ett första steg utvecklades produkten i laboratoriemiljö. Nästa steg handlade om att skapa förutsättningar för industriell produktion och då importerades 12–13 ton risskalsaska från Indien som färdig kommersiell produkt. Importen gjordes eftersom vi inte hade den mängd som behövdes på närmare håll rent geografiskt, förklarar Henrik Vinell, affärsutvecklare på Strängbetong.

- I ett framtidsperspektiv vill vi kunna använda skalaska från närmare håll för att minimera sårbarheten i hela produktionsflödet, understryker han.

Lägre totalkostnad

Genom att tillsätta en liten del aska, cirka en åttondel, av bindemedelsmängden, reduceras cementbehovet till nästan hälften, med bibehållen hållfasthet.

-Om skalaskan skulle visa sig bli dyrare att använda än cement kan totalkostnaden ändå hållas nere, eftersom det inte behövs lika mycket aska som cement till samma mängd betong.

Snabb innovationsutveckling

I ett framtidsscenario bedömer Henrik Vinell att fabrikernas blandarstationer, rent generellt, kommer att lida brist på silos för att rymma skalaska, liksom utrustning för hantering av denna miljövänligare process.

- Om 10–15 år använder vi fortfarande cement i betongtillverkningen, men i betydligt mindre omfattning än i dag. Innovationsutvecklingen på området går bara snabbare och snabbare.

Hållfastheten är jämförbar med den traditionella betongen

- Att använda havre och risskal som tillsatsmedel vid betongproduktion innebär tre stora fördelar: Andelen cement reduceras, avfall blir en nyttig produkt och det blir enklare att bygga med ett lägre koldioxidavtryck. Hållfastheten är jämförbar med den traditionella betongen, säger Henrik Vinell, affärsutvecklare vid Strängbetong.