I protokollsanteckningen från Bygg- och miljönämndens sammanträde den 15 december 2022 står också att felet rättats till på ”alla relevanta ställen i programmet”.
På kommunens webbsida för Hållbart byggande står det däremot att kommunen använder trä för stomsystemet.
Visst ger det ett förvirrat intryck om vad som gäller?
– De här riktlinjerna gäller alltså för den tidigare Träbyggnadsstrategin som fullmäktige beslutade om 2015. Vi håller på att uppdatera materialet nu, svarar Jan Tarras-Wahlberg, miljöstrateg, Skellefteå kommun.
Det är väl fortfarande Program hållbart byggande i trä fast det lilla ordet trä nu plockats bort från beskrivet sammanhang?
– Boverket kommer att skärpa alla bestämmelser på byggområdet genom klimatdeklarationer och då måste vi succesivt ställa om mot ett hållbart byggande där alla material får samma chans ur klimatsynpunkt. Det finns också en politisk vilja att fortsätta jobba med träbranschen i Träinnovationsklustret. Men trenden går som sagt mot återvinning, tydliga klimataspekter och cirkulär industri, fortsätter han.
Träbransch Norr AB är en samarbetspart som ingår i Träinnovationsklustret*. Det är ett utvecklingsbolag som ägs och drivs av ett 60-tal träindustrier i Västerbotten. Verksamheten omfattar allt från råvara till förädling. Länets 110 träindustriföretag sysselsätter cirka 2600 personer och ifjol uppgick omsättningen till 8,8 miljarder kronor.
80 procent av företagen har mindre än 25 anställda och de finns på landsbygden. Politiken vill använda och utveckla de lokala råvarorna, samt skapa arbetstillfällen. Det var grunden bakom hållbart byggande i trä på 1990-talet. Träbransch Norr AB utgör därför en viktig stomme i Västerbottens träindustri.
Är det inte risk att klustret blir en påtryckningsfaktor mot kommunen i sammanhanget?
– Jag ser absolut inget sådant samband, understryker Britt Inger Brisádottir, utvecklingsstrateg hållbart byggande och samordnare Träinnovationsklustret. Hennes uppgift är att hålla bland annat konferenser och seminarier på byggområdet för olika materialtillverkare.
Är det inte risk för att en bransch gynnas?
– Nej, jag uppfattar det inte så. Vi gynnar inte bara en bransch utan det ska vara rätt material på rätt plats, fortsätter Britt Inger Brisádottir.
Kollegan skjuter in:
– Ambitionen är att öka konkurrensen och få in fler material för att få ned kostnaderna. Förhoppningsvis bättre hållbar kvalité till samma pris.
Kommer Program hållbart byggande i trä att kunna leverera mot prognosen om ett behov av 5000 nya lägenheter 2025?
– Det är omöjligt att svara på, jag tror det kommer att bli tufft med tanke på konjunkturen. Det är väldigt svårt att sia om framtiden med många faktorer som spelar in som översikts- och detaljplaner med mera, svarar Jan Tarras-Wahlberg och hänvisar vidare till kommunens planeringschef Lars Hedqvist som kommenterar per mejl.
Hedqvist talar om att det finns en oro för det allmänt sämre läget på fastighetsmarknaden som minskar byggandet i hela landet. Han nämner också att ungefär hälften av byggnaderna i Skellefteå har trästomme, men det byggs även en hel del i betong.
– Programmet hållbart byggande i trä är absolut ingen bromskloss. Det är inte tvingande utan många aktörer både vill och får bygga i andra material, avslutar han mejlet.
Politisk ambition
Vid ett träseminarium för en tid sedan visade Skellefteås kommunarkitekt en Powerpoint-bild med ordalydelsen "om undersökningar visar att det inte går att bygga med trä, redovisas orsakerna varför och då får vi lära oss vad som är hindren och kan sätta forskning på det".
Formuleringen har sin grund i den tidigare träbyggnadsstrategin där trä alltid skulle utredas som ett alternativ i kommunens alla bygg- och anläggningsprojekt.
Får det kosta vad som helst att bygga i trä?
– Nej, det kan jag lova dig, säger Jan Tarras–Wahlberg och fortsätter:
– I vissa projekt har byggen i trä blivit dyrare, det är ingenting att sticka under stol med. Men en politisk ambition har funnits som gjort att man tagit den kostnaden för att utveckla träbranschen. I det stora hela är politikerna väldigt kostnadsmedvetna.
Inte medlemskap utan samarbete
2018 togs Färdplan för fossilfri konkurrenskraft fram. Färdplanen samlar runt 170 företag, kommuner och organisationer som antagit ett gemensamt mål om att halvera sina klimatutsläpp fram till 2030 samt uppnå nettonollutsläpp år 2045. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen samordnar färdplansarbetet. Men Skellefteå kommun är inte med.
– Kommunen är inte medlem i Byggföretagen men samarbetar ofta med organisationen i olika frågor, arrangerar seminarier och har kunskapsutbyten. Rådfrågar och bjuder in varandra till våra olika arrangemang där vi har gemensamma intressen så som exempelvis sund konkurrens och klimatfrågor, meddelar Karin Degerfelt, hållbarhetsstrateg per mejl.
– Skellefteå kommun är en ”stor byggare” men vi identifierar oss inte som ett byggföretag eller bransch. Därav har vi inte medlemskap i den här typen av viktiga organisationer, summerar Degerfeldt.
”Hypotetiskt”
I Helsingborg bröt bostadsstiftelsen mot beslutad trästrategi. I den första upphandlingen blev trästomme för dyr och gav högt klimatavtryck. Stiftelsen gick ut med en ny upphandling som togs hem av klimatförbättrad betong som gav lägre klimatavtryck jämfört med träet.
Skulle en sådan helomvändning kunna inträffa i Skellefteå?
– Det är en hypotetisk fråga. Beslutet ligger i så fall hos politikerna. Det är bra med en rättvis jämförelse mellan olika material och sedan må bästa material vinna. Träet måste ju klara av konkurrens, summerar Jan Tarras-Wahlberg.
*Fotnot: Träinnovationsklustret utgörs av stiftelsen träenigheten, Skellefteå kommun, Luleå Tekniska Universitet, Träcentrum Norr, RISE, det vill säga Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner, samt Träbransch Norr.
I vissa projekt har byggen i trä blivit dyrare, det är ingenting att sticka under stol med
