RAAC, Reinforced autoclaved aerated concrete, lättautoklaverad betong på svenska, användes mycket i brittiska byggnader mellan 1950–1990-talen. Riskerna med RAAC har dock varit kända sedan åtminstone 2018 då ett tak på en brittisk skola kollapsade, enligt Dagens Nyheter. Ingen skadades då men brittiska myndigheter bedömer nu att byggnader 30 år eller äldre uppförda med RAAC bör utrymmas och renoveras.
– Svenska gamla skolbyggnader är antingen byggda i trä, tegel eller betong av mer hållbar och stark kvalitet jämfört med RAAC, säger Katarina Malaga, avdelningschef vid det statliga forskningsinstitutet RISE.
Solida betongelement
I Sverige används solida betongelement i standardbetong av sand, ballast, vatten och cement som gjuts på plats. Alternativt gjuts betongen i förväg som prefabricerade element på fabrik för att sedan byggas ihop på plats.
Standardbetongen som vi använder i Sverige är tät och mer solid
Katarina malaga, avdelningschef, rise
– Detta sammantaget gör vår standardbetong mer solid än RAAC. Lättbetongen produceras för övrigt med värmebehandling vilket gör materialet betydligt mer poröst jämfört med svensk standardbetong.
Katarina Malaga konstaterar att eftersatt underhåll av de gamla skolorna, är anledningen till den uppkomna situationen.
– RAAC är ganska vanligt på kontinenten och tydligen också i Storbritannien, vilket inte är konstigt i sig. Materialet har bra isoleringsegenskaper men det kräver underhåll och skydd mot frost och vatten. Därför måste det skyddas mot klimatpåverkan.
Vad händer annars?
– Armerad porös lättbetong som utsätts för regn, utan skydd och underhåll, kommer på sikt att korrodera vilket leder till att materialet spricker. Materialet delas i bitar och faller ned mot marken, summerar Katarina Malaga.
