Det var under 2019 som diskussionerna började segla upp på allvar om klimatförbättrad betong hos dåvarande Abetong. Den återkommande frågan var vad företaget kunde göra för att skapa bättre hållbarhet och lägre klimatavtryck. Året dessförinnan hade Svensk Betong överlämnat sin färdplan till regeringen, ett dokument med bland annat målet att tillverka klimatneutral betong till år 2030.
Företaget Skanska påtalade vikten av hur viktigt detta var för byggbranschen, minns Uldis Lundin, försäljningschef på Abetong, som sedan i våras heter Heidelberg Materials Precast Abetong.
Det interna arbetet i kombination med externa signaler ledde fram till produkten Biobetong som lanserades 2020. Nu pågår arbetet för att utveckla Biobetongen med ytterligare minskade klimatavtryck som resultat. I ett framtidsperspektiv behövs troligen ny teknik i betongfabrikerna för att kunna värma gjutborden så härdningsprocessen kan påskyndas när andelen masugnsslagg ökas. Personstyrkan vid de sex fabrikerna kommer mest troligt att ligga kvar kring drygt 300 personer, bedömer han.
– Vi räknar oss till de tre främsta marknadsledande betongföretagen i Sverige, där vi både sporrar och konkurrerar med varandra. Forskning och utveckling mot lägre klimatavtryck för betongprodukter är framför allt viktigt när det gäller att möta upp mot trähusbranschen och deras argument för sin produkt i exempelvis flerfamiljshus, säger Uldis Lundin.
Han tänker bland annat på att en betongbyggnad ofta håller mer än 100 år, den tål fukt och möglar inte, och är i stort sett underhållsfri.
– En betongbyggnad har hög brandsäkerhet, vilket också är viktigt att lyfta fram i argumentationen.
Jag är osäker på om politiker är medvetna om konsekvenserna när satsningar görs på trähus
Uldis lundin, försäljningschef abetong
Flervåningshus i trä rivs
I somras brann ett flervåningshus i trä på Lindängen i Malmö. Tre våningsplan inklusive vind förstördes helt på femvåningshuset. Huset blev klart för inflyttning så sent som 2020. Det började som en vindsbrand med glödbränder som spred sig nedåt i det modulbyggda huset. Stomme, väggar och tak var byggt i trä, rapporterade SVT Nyheter Skåne den 20 augusti.
– Om huset varit byggt i betong hade branden troligen inte spridit sig i samma omfattning i konstruktionen mellan brandcellerna, kommenterade Helena Klasson, brand och riskingenjör vid Länsförsäkringar Norrbotten i Forum Betong. Hon var med i den fokusgrupp som tog fram de utökade försäkringskraven för Länsförsäkringar när det gällde försäkringar för flervåningshus i trä.
– Brand och vattenskador i träbyggnader blir dyrare och mer omfattade. Ibland kan både ytskikt och stomme behöva friläggas, fortsatte hon.
Malmö stad har ingen träbyggnadspolicy, men 2020 togs beslut i fullmäktige om en strategi för klimatneutralt byggande till 2030. Målet är alltså nollnivå för koldioxidutsläpp vid byggande från 2030.
Restvärdesledaren* Göran Bertilsson är brandingenjör vid SOS-Alarm och han inspekterade huset efter branden. ” Porslinsmuggar har en längre livslängd än pappersmuggar, men det kanske är så att man vill ha pappersmuggar här. Samhällsekonomiskt ska man kanske tänka sig för innan man bygger engångshus” sa han till Sydsvenskan den 12 augusti.
Den 25 september rapporterade SVT Nyheter Skåne att det eldhärjade huset ska rivas. Det går inte att rädda.
– Betongen har så många fördelar gentemot träet. Men jag är osäker på om alla folkvalda politiker är medvetna om konsekvenserna som kan uppstå på både kort och lång sikt när satsningar görs på trähus oavsett träpolicy eller ej, reflekterar Uldis Lundin.
Vad är din åsikt?
Delta i diskussionerna på vårt Forum, en exklusiv mötesplats för dig i byggbranschen.
Anslut dig till en gemenskap av passionerade byggare!
Arbetar målmedvetet vidare
Företaget strävar mycket aktivt mot att kunna erbjuda klimatneutral betong senast 2030.
Ett stort steg tas 2024 när CCS anläggningen i Norge tas i bruk där 400 000 ton koldioxid ska kunna ”fångas in”. Det största steget blir Heidelberg Materials Cement i Slite på Gotland. Där kommer den ”infångade” mängden koldioxid att uppgå till upp emot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen. Samrådsprocess har inletts och så småningom väntar förhandlingar i Mark- och miljödomstolen.
Dessutom pågår forskning för att på sikt kunna ersätta masugnsslaggen med vulkanaska som bindemedel i Biobetongen. Masugnsslaggen fasas ju ut på sikt när fossilfritt ”grönt” stål ska produceras med el och inte längre med järnmalm.
”Entreprenör utan dess like”
Tänk att dagens verksamhet kan härledas bakåt i tiden till 1945 när Lennart Olsson startade företaget Vislanda Cementvarufabrik.
Vad tror du han hade tänkt om företagets utveckling i dag?
– För det första var han en entreprenör utan dess like. Han hade en förunderlig förmåga att leva med sitt företag både i nutid och framtid, har äldre kollegor berättat för mig som anställdes under hans tid. Lennart hade en känsla för vad som skulle komma och han hade säkert drivit på utvecklingen ännu snabbare mot klimatförbättrad betong. Oavsett det hade han varit väldigt stolt över vad vi ändå har lyckats göra, summerar Uldis Lundin.
*Restvärdesledare: Restvärdeledarens mandat är långtgående och kräver stort ansvarstagande och förståelse för uppgiften. Mandatet gäller i 48 timmar efter att restvärdeledaren larmats och avser alla åtgärder som bedöms som relevanta och kostnadsmässigt motiverade. Restvärdeledaren är en oberoende part som representerar alla inblandade kunder i händelsen.
