Johan Silfwerbrand har genomfört en studie för att identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov gällande infrastrukturens anpassning till klimatförändringarnas effekter såsom ökad temperatur, höjda havsvattennivåer, översvämningar, bränder och kraftigare vindlaster. Studien omfattar forskning vid de fyra stora tekniska högskolorna (Chalmers, KTH, LTH och LTU) samt inom Trafikverket, SKR och RISE. Arbetet har finansierats av Vinnova och KTH.
– Studien visar att det pågår mycket forskning för att minska klimatförändringarna, men väldigt lite gällande klimatanpassning av den byggda miljön. Här behöver forskningen öka väsentligt, inte minst eftersom det tar lång tid från det att forskning inleds till att resultaten kan implementeras, säger Johan Silfwerbrand.
I Sverige är höjd havsvattennivå och översvämningar de klimatförändringar som sannolikt kommer få störst påverkan på bebyggelse och infrastruktur. Förebyggande planering och arbete pågår i landets kommuner men det saknas stöd från forskningen.
– Ett undantag är så kallade blågröngrå system där många olika aktörer samverkar kring forskning för att minska belastningen på dagvattensystemet genom ökad växtlighet och genomsläppliga ytor i städer, säger Johan Silfwerbrand.
Betong spelar en viktig roll för att anpassa samhället till klimatförändringarna
johan silfwerbrand, kth
Betong nödvändig för klimatanpassning
Rapporten innehåller elva förslag på fortsatt forskning inom klimatanpassning. Till exempel hur olika byggmaterial påverkas av ett varmare och fuktigare klimat, vidareutveckling av avlopps- och dagvattensystem för större flöden, hur infrastruktur och bebyggelse kan skyddas mot översvämningar och jordskred, nya metoder för att förstärka existerande konstruktioner samt studier av hur byggnader och anläggningar kan flyttas till säkrare mark.
– Betong spelar en väldigt viktig roll för att vi ska kunna anpassa samhället till klimatförändringarna. Till exempel kan betong användas för ljusa tak och gatubeläggningar som minskar lokal temperaturökning i städer, vattengenomsläppliga ytor som minskar belastningen på dagvattensystemet, markstabilisering och översvämningsskydd, säger Johan Silfwerbrand.
Inspel till forsknings- och innovationspropositionen 2024
Det finns fler aktörer som efterfrågar mer forskning inom klimatanpassning av byggnader och infrastruktur. Till exempel IQ Samhällsbyggnad som har lämnat in 16 förslag till regeringen inför arbetet med forsknings- och innovationspropositionen 2024.
Bland förslagen finns exempelvis en satsning på ett nytt forsknings- och innovationsprogram för klimatanpassade, robusta och resilienta samhällen. En annan aktör som är inne på samma linje är Vinnova som menar att ”klimatutmaningen kräver utveckling av kunskap och teknik för klimatanpassning av byggda miljöer och fysisk infrastruktur, såväl som för skydd av människor, natur och naturresurser.”
– Det är positivt att fler aktörer uppmärksammar behovet av forskning inom klimatanpassning. Jag tycker att byggbranschen generellt behöver ha större fokus på att anpassa och skydda det befintliga byggnadsbeståndet, säger Johan Silfwerbrand.
