Första hälften av 1600-talet var storhetstiden för Torpa Stenhus och då lät dåvarande slottsherren, Gustav Otto Stenbock, uppföra ett timmerhus vid sidan av slottet.
– Jag har sett i arkiven att huset antingen revs eller förstördes av någon anledning i slutet av 1700-talet. Delar av det användes sedan till att bygga upp ett stort trähus på 1800-talet som sedan brann ned på 1960-talet, minns Pehr Zethelius, slottsherre sedan 1992 och den 18:e generationen på Torpa.
På platsen byggdes sedan en vanlig villa. Med tiden började både tak och väggar att läcka in vatten och värmesystemet havererade. Till slut återstod inget annat än att riva huset, vilket gjordes i september denna höst.
– 60-tals villan passade faktiskt inte in i miljön och därför krävdes ett omtag på något sätt, säger han med eftertryck.
Ritas efter 1600-talets originalritningar
Pehr Zethelius är en handlingens man. Han började fundera på om man skulle kunna bygga upp ett nytt hus på samma plats utformade efter ritningar från 1600-talets originalhus av arkitekten Tessin den äldre. Det mynnade så småningom ut i en huvudbyggnad där Zethelius själv kommer att flytta in plus två flyglar.
I den ena flygeln planeras för kontor medan den andra flygeln ännu så länge inte fått någon verksamhet inritad. Totalt rör det sig om 650 kvadratmeter i två plan, inklusive källare, till en kostnad av cirka 11 miljoner kronor exklusive moms.
Hösten 2024 planeras allting stå klart.
– Ja, jag måste tillstå att det var lite klurigt att få ihop allting och inledningsvis var det mycket diskussion om materialval, nästan som höststormarna på sjön och det blev många bataljer med experterna. Från tjänstemannahåll ville man ha timmer medan jag argumenterade livligt för klimatförbättrad betong.
– Torpa Stenhus har ett mycket väderutsatt läge mellan sjöarna Åsunden och Lillasjö. Det är påfrestande väder här för byggnader både höst som vår och sedan tänkte jag även på underhållskostnaderna. Med trä hade det blivit illröda siffror för underhållet och en kostnadsmässig katastrof, medan betongen står sig till 100 procent utan underhåll år efter år.
Glad och nöjd
Men någonstans i arkiven hade han också sett att traktens bostadsbyggare på 1600-talet lät sina timmerhus få en putsad yta på utsidan mot väder och vind. Tänk om det skulle kunna användas som argument i diskussionen? För det finns ju en viss likhet exteriört mellan puts och betong …
– Det gick vägen och till slut fick jag som jag ville, utbrister han glad och förnöjd.
Han fick in två anbud på byggnationen och uppdraget gick till Tranemo Prefab som använde klimatförbättrad betong.
– Alla hantverkare utgörs av lokala entreprenörer och de stora koncernerna lyser med sin frånvaro. Betongfabriken ligger cirka två mil härifrån så den korta transportsträckan är en miljövinst i sammanhanget. När hantverkare och montörer bor på orten upplever jag att de får en särskild känsla för jobbet som utförs. De sätter ju sitt signum på något som kommer att stå här i 100 år.
En utmaning
– Nybyggnationen av ett Corps-de-logi vid Torpa Stenhus är det roligaste projektet under de senaste tio åren för vårt 100-åriga betonggjuteri, säger Johan Kettil, delägare, vd, försäljningschef och allt i allo vid Tranemo Prefab med 150 anställda.
Det franska uttrycket står för bostadsbyggnad, ofta huvudbyggnad eller mangårdsbyggnad på en större gård eller ett slott. Och i detta fall hämtades inspirationen från Gustav Otto Stenbocks mangårdsbyggnad från 1600-talet som byggdes nära Torpa Stenhus.
För kunden var betongens egenskaper mycket viktiga
johan kettil, vd tranemo prefab
Johan Kettil berättar att Pehr Zethelius hade dialog med myndigheter och tjänstemän i tio års tid innan det efterlängtade bygglovet gavs.
När originalritningarna från 1600-talet skulle läggas in i det moderna ritprogrammet behövdes lite extra ”handpåläggning”.
– Det innebar en utmaning för oss men också en möjlighet att visa på vår kompetens. För kunden var betongens egenskaper mycket viktiga som beständighet, förmåga att stå emot brand och fukt, fortsätter Johan Kettil.
Ett exempel är de stående pelarna i betong framför huvudbyggnaden, pilastrar, som gjöts in från början med ytterskivan i väggarna och på så sätt kunde väggskarvarna döljas bakom pilastrarna. Kort sagt något helt annat än det vanliga produktsortimentet med balkonger, vägg- och sockelelement och så vidare.
För gjuteriet är det standard att använda klimatförbättrad betong, där masugnsslagg från Oxelösunds järnverk minskar behovet av cement i betongen.
– Vi hoppas att nybyggnationen står lika länge som Torpa stenhus från 1400-talet men det kan ju bli lite svårt att kontrollera det, summerar Johan Kettil med glimten i ögat.
