Bostadsprojektet i Kista norr om Stockholm utgörs av 220 hyresrätter och studentbostäder. Det har genomförts i tät samverkan mellan de tre parterna: beställaren ByggVesta; entreprenören AF-gruppen; och stomleverantören Consolis Strängbetong.
Projektet har följts av forskare inom Mistra Carbon Exit-programmet som gjorde kostnads- och klimatberäkningarna. Faktum är att bygg- och fastighetssektorn står för drygt 20 procent av Sveriges totala utsläpp och sektorns klimatomställning har kanske inte gått fram i önskvärd takt. Det kan i sin tur bero på kunskapsbrist, att klimatsatsningar betecknats som för dyra och att extra tid behövts för att testa nya material.
Det måste finnas beställare som uppmanar till att våga pröva nytt
Henrik Vinell, affärsutvecklare, Strängbetong.
Projektgruppen ville utmana dessa påståenden och minska klimatavtrycket. Det ledde till att Hestur kopplades till nämnt vetenskapligt program med forskaren Ida Karlsson, Chalmers Tekniska Högskola, i spetsen.
– Framgångsreceptet baseras på två faktorer. För det första ett flerårigt samarbete mellan ByggVesta och Consolis Strängbetong när det gäller innovativa och klimateffektiva byggmetoder, där reducering av andelen cement blivit möjlig tack vare skalaska i prefabricerade betongelement som levereras. För det andra att begreppet Våga-kultur fullföljts till 100 procent, säger Henrik Vinell, affärsutvecklare vid Strängbetong.
– Kan du inte omsätta dina kunskaper av forskningsarbete i praktiken är insatsen inte mycket värd. Det måste finnas en beställare som uppmanar till att våga pröva nya vägar, understryker han.
Stora skillnader
Beräkningar visar på stora skillnader i klimatavtrycket jämfört med traditionella byggmetoder som i sin tur baseras på forskningsresultat från Mistra Carbon Exitprogrammet som pågår 2017–2025. I detta fall har projektet följts från början av forskaren Ida Karlsson, doktorand inom det nämnda programmet. Hypotesen vid start var att klimatoptimering är kostnadseffektiv i flerbostadsproduktion, vilket också bekräftats. Dessutom minskade materialkostnaden för stommen med fem procent.
Grundkonceptet i projektet har varit att minska andelen cement i betongen till förmån för alternativt bindemedel med bibehållna kvaliteter av bärighet och ljudklass för minskat klimatavtryck. Något som ligger helt i linje med Svensk Betongs färdplan om att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden 2030 och att all betong som används i Sverige ska vara klimatneutral 2045.
I grund och källare har en del av cementen byts ut till slagg och i innerväggar har cement till viss del bytts ut mot bioaska. Vidare har klimatreducerad betong använts till golv och tak.
– Håldäck är en mycket materialeffektiv produkt som borde kunna användas mer vid bostadsproduktion. För mindre mängd material per kvadrat leder också till minskade kostnader, understryker Henrik Vinell.
Snart klimatneutrala stommar
Inte nog med det. Hestur hade faktiskt kunnat leverera ännu lägre klimatavtryck, konstaterar forskaren och doktoranden Ida Karlsson som följt projektet i ett mejlsvar till Forum Betong.
– Om mer fokus lagts på grundläggningen med klimatförbättrad betong, återvunnen armering, isolering med lägre klimatavtryck och valt andra alternativ för aluminiumprofiler, fönster och gips, hade man kommit en bit till. Då hade minskningen blivit runt 50 procent jämfört med likvärda referensprojekt, svarar hon.
– Man hade dessvärre hunnit för långt i projektet innan dessa möjligheter uppdagades och det är något som aktörerna i samarbetet tagit med sig mycket lärdomar av till nästa projekt, summerar Ida Karlsson.
Utvecklingen på området går i en rasande fart och det som gällde för två år sedan är närmast att likna vid historia i dag. För Strängbetong har projektet stärkt företagets förmåga inom organisation, konstruktion, tillverkning och industriell kompetens.
– Näst efter vatten är betong det mest tillverkade materialet i världen och snart kommer vi att kunna producera klimatneutrala stommar. Projekt Hestur visar att vi är på rätt väg och förhoppningsvis bidrar detta i ännu högre grad till att rätt material verkligen används på rätt plats, summerar Henrik Vinell.
