Allting har gått i en rasande fart med ett effektivt pussel mellan totalentreprenören NCC Building Sverige, Ikeas fastighetsbolag Ingka Centres, flera underentreprenörer och byggherren Framtiden Byggutveckling AB, en del av Göteborgs Stads fastighetskoncern som är Sveriges största allmännytta med drygt 76 000 lägenheter.
Varuhuset byggdes i slutet av 1960-talet och invigdes 1972. RISE* anlitades först för att utföra en kvalitetssäkring av håldäcken. Bland annat testades betongens tryckhållfasthet, beständighet och dragprovning av armeringslinor. Samtliga håldäck visade hög kvalité på betong och låg nedbrytning på grund av karbonatisering.
Mycket att tänka på
– Vi hade en fantastisk tur som fick möjligheten att komma över håldäcken. Några inledande centrala frågor var: Hur ska demonteringen gå till? Vilken kompetens behövs på plats och var ska vi lägga alla håldäck som tagits ned, berättar Anna Wetterberg, projektledare vid Framtiden Byggutveckling AB, som utvecklar och producerar koncernens nya hyresrätter.
Håldäcken sågades ut i specifika storlekar och demonterades med hjälp av truck. De kommer att återbrukas i totalt 66 lägenheter med allt från ett- till fem rum och kök. Exempel på andra material som återanvänds är takplåt som blir fasadplåt, stål omvandlas till pelare och balkar, limträbalkar från en ishall blir en viktig del i de planerade loftgångarna.
En central fråga var: hur ska demonteringen gå till?
Anna wetterberg, projektledare framtiden byggutveckling ab
Vid upphandlingen kravställde vi ett tak för koldioxidutsläpp på högst 280 kilo koldioxidekvivalenter** per kvadratmeter byggnadsyta och i dagsläget har vi lyckats komma en bra bit under det gränsvärdet, fortsätter hon.
Tidigare har sådana här metoder varit svårt att realisera kostnadseffektivt, men tack vare att gamla Ikea i Kållered bara var byggd med entrévåning och övervåning, underlättade det att få ekonomi i demonteringen och transporterna.
Bra lagringsmöjligheter
– För att klara klimatmålen 2030 måste vi sänka dagens klimatpåverkan med 90 procent för ny- och ombyggnation. Återbrukat material har en jättestor potential. Vi har också haft tur i detta projekt som kan lagra alla håldäcken på egen mark under ett års tid, för annars hade lagerkostnaden blivit en stor faktor i sammanhanget. Det gamla varuhuset gav oss kort sagt ultimata förutsättningar.
Erfarenheterna från Kållered kommer Framtiden Byggutveckling att ta med sig till kommande byggen. Bygglovsansökan har skickats in och förhoppningsvis blir det byggstart under hösten. Inflyttning beräknas preliminärt till 2026.Lägenheterna kommer sedan att lämnas över formellt till förvaltningsbolaget Bostads AB Poseidon.
– Vi uppskattar att våra kostnader för håldäcken nästan går jämnt upp med om vi skulle ha beställt nytt material. Plusvärdet är ett betydligt lägre klimatavtryck redan från början, summerar Anna Wetterberg.
Minst 300 år
Jan Suchorzewski, betongforskare och enhetschef på RISE, utförde kvalitetssäkringen av håldäcken i Kållered. Han berättar att det finns tidigare exempel i både Stockholm och Lund på samma metodik som användes i Göteborg.
– Huvudargumenten är att minska klimatavtrycket och även att minska uttagen av jungfruliga material. Det är också viktigt att vidareutveckla en metodik för kvalitetssäkring och att tidigt i processen skapa trygghet genom tekniskt underlag för beslut om återbruk. Dessutom är det viktigt att minimera riskerna för sprickor och skador i materialen genom rätt demontering vid rivningen, samt ha ett kortare transportavstånd från rivningsplats till lagerplats. I Göteborg rör det sig om cirka 15–20 kilometer i det fallet, säger Jan Suchorzewski.
För några år sedan var han med när ett flervåningshus skulle demonteras med kran i Solna och det blev väldigt dyrt. I fallet Göteborg gick det enklare och smidigare eftersom det rörde sig om en våning med håldäck och där truckar kunde användas för att transportera ut de uppsågade däcken.
– I vanliga fall brukar vi räkna en byggnads livslängd till 50 år. Med återvunna håldäck i betong räknar vi med minst 300 års livslängd i kvarteret Återbruket, under förutsättning att temperatur- och fuktförhållanden förblir desamma som i det gamla IKEA-varuhuset. Till det kan läggas ytterligare några decennier innan karbonatiseringen långsamt leder till att armeringen börjar påverkas. Dessutom påverkas den extra livslängdens omfattning av vilken cement som användes vid gjutningen av elementen, fortsätter betongforskaren.
Standardisering på gång
Utvecklingen med alltmer återbruk av betongelement gör att RISE ser behov att bilda en arbetsgrupp inom standardiseringskommitten SIS TK191 ”Förtillverkade betongelement. RISE:s förslag ska på sikt kunna skapa en standardiserad norm med metoder för återbruk av prefabelement. Med den ”handboken” som utgångspunkt underlättas återvinningen av prefabelement för den lokala entreprenören.
– Det blir väldigt bra med en framtagen standard på området för betongbranschen. I dagsläget uppfattas det fortfarande som forskning eller innovation i alla sådana här projekt. Men med standarden på plats kan vi på RISE användas mer som bollplank och kanske kan nyttjas mer för åtaganden av komplexa livscykelanalyser.
