Redan de gamla grekerna brukar man ju säga, och det uttrycket stämmer bra in på det lilla familjeföretaget Ridgehill Minerals från Uppsala. För tre år sedan startade far och son, Jens Robertsson och Robin Pettersson företaget med målet att revolutionera betongbranschen.

Deras produkt Yalite kan minska klimatavtrycket från betong med så mycket som 50 procent jämfört med traditionell cement.

– På den tiden jobbade vi som markanläggare i Kiruna och kom i kontakt med vulkanaskan när vi letade efter ett bra material för jordförbättring. När vi fick reda på att askan även kan användas som ersättare till cement la vi ner arbetet som markanläggare och valde att satsa fullt ut på Yalite, säger Robin Pettersson, Vd och medgrundare av Ridgehill Minerals.

Grekisk vulkanaska binder

Den magiska ingrediensen i Yalite är en speciell vulkanaska, så kallad puzzolan, som kommer från den lilla grekiska ön Gyalí. Askan har unika egenskaper som gör den utmärkt som bindemedel i betong, något man kände till redan under antiken.

– Både grekerna och romarna använde vulkanaska i sina byggnadsverk. Ett välkänt exempel är Pantheon i Rom som byggdes år 125 efter Kristus, vars stora kupol är gjuten i betong av vulkanaska och kalk. Det är världens största byggnad med en oarmerad betongkupol och den står kvar än idag, säger Robin Pettersson.

Vi har planer på att få ner koldioxiden med ytterligare 40 procent

robin petterson, vd ridgehill minerals

Snabb nedkylning ett måste

Det fungerar däremot inte med vilken vulkanaska som helst. Askan från Gyalí har unika egenskaper eftersom den kommer från en vulkan under vatten och därför har kylts ned snabbt efter utbrottet.

– Den snabba nedkylningen gör att vulkanaskan blir reaktiv. Den består av aluminium och kiselföreningar med puzzolana egenskaper som kan reagera med kalciumhydroxid, säger Robin Pettersson.

Det fina med att använda vulkanaska som bindemedel är att det kan minska betongens klimatavtryck med upp till hälften. Traditionell cement, släpper ut mellan 700 och 900 kilo koldioxid per producerat ton, medan vulkanaskan Yalite bara släpper ut 50 och 70 kilo koldioxid per producerad ton.  

– Men det slutar inte där. Vi har framtidsplaner på att få ner koldioxiden med ytterligare 40 procent, det vill säga en total minskning med hela 90 procent.

Ersätter 20-50 procent

I dag har Jens och Robin lämnat sina gamla jobb som markanläggare och har fullt upp med att introducera denna klimatsmarta metod för att framställa ett nytt alternativt bindemedel. Fokus ligger till att börja med på den svenska marknaden, men de ser även Norge, Finland, Danmark och Baltikum som potentiella marknader. Vulkanaskan bryts i Grekland och skeppas till Sverige där Yalite tillverkas i Trollhättan i samarbete med Trollhättan Mineral.

– Vi har många samarbeten med stora aktörer och har genomfört flera olika tester som visat att vi kan ersätta mellan 20 och 50 procent av dagens traditionella cement med Yalite, säger Robin Pettersson.

Produkten finns på plats och intresset är stort, men innan Yalite kan användas storskaligt i byggindustrin återstår ett godkännande av den nya standarden SS 137004 från Svenska Institutet för Standarder (SIS), som tar fram standarder för denna typ av alternativa bindemedel som naturliga puzzolaner.

– Vi väntar på grönt ljus från SIS för att börja leverera, säger Robin Pettersson och tillägger att Yalite redan i dag kan användas i betong som inte kräver någon certifiering till exempel betongbeläggningar som vältbetong, betonglego, och markstensprodukter.

Den magiska ingrediensen i Yalite är en speciell vulkanaska, så kallad puzzolan, som kommer från den lilla grekiska ön Gyalí. Askan har unika egenskaper som gör den utmärkt som bindemedel i betong, något man kände till redan under antiken.

Rätt i tiden

Att Yalite ligger helt rätt i tiden bekräftas av Statens geologiska undersöknings (SGU) rapport ”Alternativa bindemedel till betong” (2023). Där rekommenderas vulkanaska som alternativt bindemedel till traditionell cement i betong för att Sverige ska nå sina miljömål.

– SGU fick i uppdrag av regeringen att hitta, undersöka och identifiera nya bindemedel som kan ersätta den traditionella cementen. Deras studier visar att just vulkanaska och kalcinerade leror är de bästa alternativen. Det är förstås väldigt roligt att höra, säger Robin Pettersson och avslutar: – Det känns otroligt meningsfullt och viktigt att bidra på riktigt till klimatomställningen. Därför är det fantastiskt att gå till jobbet varje dag och göra det vi gör.

– Både grekerna och romarna använde vulkanaska i sina byggnadsverk. Ett välkänt exempel är Pantheon i Rom som byggdes år 125 efter Kristus, säger Robin Petterson, Vd och medgrundare av Ridgehill Minerals AB.