1994 beslutades att Sveriges byggregler skulle vara materialneutrala och funktionsbaserade. Funktionskraven har verifierats genom standardiserade provningsmetoder eller analyser. Brännbara material har kunnat utvecklas för att klara provningarna.
- Det nya reglementet var positivt i sig och skapade mycket innovation. Självklart ligger fokus på personskydd, att människor ska hinna ut i tid innan det är för sent. Men reglerna säger ingenting om vad som händer med byggnaden efter brand. Är det hållbart ekonomiskt, ekologiskt och mänskligt att byggnaden bara brinner ned? Ja, det är hållbart åtminstone enligt plan- och bygglagen, säger Ville Bexander lite syrligt. Till vardags brandingenjör hos Brandskyddsföreningen, specialiserad inom byggnadstekniskt brandskydd för såväl privat som offentlig sektor.
Betongstommen står kvar
Han berättar om branden 2017 i det 24 våningar höga hyreshuset Grenfell Tower, London. 73 personer dog efter att fasaden börjat brinna, huset totalförstördes och i dag står bara betongstommen kvar av fastigheten. Både fasad och isolering var av brännbart material vilket gjorde att brandförloppet utvecklades mycket snabbt in i lägenheterna.
- Uppenbarligen ville fastighetsägaren bygga snyggt, bra och billigt. Men man hade inte blicken riktad tillräckligt mycket framåt och uppåt för att förstå vad valet skulle kunna få för konsekvenser vid en brand.
Huset i London färdigställdes 1974 och renoverades 2015–2016.
- Det började byggas på 1960-talet och betongstommen står kvar i dag, den utgör faktiskt ett monument. Huset brann i flera dygn.
Brandkonsultföretaget BRIAB lät senare göra en enkät och av 113 svaranden kände tio procent till att en sådan fasad fanns i Sverige, ett plastmaterial som ska vara ”nästan obrännbart”.
Inget lagkrav för egendomsskydd
I början av 2000-talet började man bygga höga hus i trä efter att flera forskningsprojekt visade att materialet klarat funktionsreglerna.
- I grunden finns ofta en kommunal träpolicy och politikerna vill bygga ett landmärke som ska finnas kvar för lång tid. I Nacka kommun planeras världens största trästad.
Ville Bexander berättar att när elden väl tagit sig i en trästomme så blir den svårsläckt. Byggreglerna följs men det räcker inte. Egendomsskydd för själva byggnaden saknas och inget lagkrav finns för detta idag. Samhället reglerar en miniminivå men det innebär inget fullständigt brandskydd. Ett fullvärdigt brandskydd kostar helt enkelt mer för byggherren.
- Trä är ett brännbart material som medverkar i brandförloppet. En brandvägg i massivt trä klarar 60–90 minuters brand och det hinner inte brinna igenom, men efteråt har man ingen vägg kvar. Det är väsensskilda förhållanden mot ett brinnande betonghus, som inte påverkas av branden. Betongen fixar egendomsskyddet till fastighetsägaren. Stål brinner inte heller, men konstruktionen försvagas.
2011 brann det i ett flerfamiljshus i Jönköping-Huskvarna. Lågorna steg 20-30 meter från flerfamiljshuset. Takkonstruktionen var till största delen uppförd i trä och Räddningstjänsten valde att låta taket brinna av för att minimera vattenskadorna. Efter två dagar kunde hyresgästerna flytta in igen, vilket till stor del berodde på att bjälklaget var i betong.
Poppade popcorn - huset brann ned
I Luleå fick ett fem våningar högt flerfamiljshus i trä rivas efter brand 2013. Vattenmängderna som krävdes för att släcka branden gjorde att hela konstruktionen blev så tung att endast rivning återstod. Boverkets byggregler var uppfyllda, men det fanns brister i funktionen hos installationer och brandstopp inuti ventilationssystem. Stora öppna ytor på vinden bidrog också till att branden spreds.
- Luleåbranden ledde verkligen till stora konsekvenser. Allting började med att något gick snett när man skulle poppa popcorn.
Det pågår en omfattande forskning på området med trähus i syfte att få högre brandsäkerhet. Utveckling på tekniska områden kommer allt som oftast före säkerheten, hävdar brandingenjören.
- Naturligtvis borde vi först ha forskat och utvecklat teknik för brandsäkra solcellspaneler. I stället för att först bygga dom och sedan upptäcka att de kan brinna av olika skäl.
Han upplever att trähusindustrin ända fram till 2015 hävdade att man tagit risken för brand på allvar.
- Det är fortfarande problem med brand i höga flerfamiljshus i trä. Hur hanterar man till exempel konsekvenserna av släckvattnet som behöver användas vid brand?
Förnekade brandrisk i höga trähus
2015 lyfte han frågan i Almedalen om brandsäkerhet i höga trähus.
- Trähusbranschen var på plats och hävdade att husen var tillräckligt brandsäkra.
Ville Bexander summerar läget i några punkter:
* Dagens byggregler ger dåligt skydd för egendom, huset. Varför sätter staten ingen nivå för egendomsskydd i synnerhet när det gäller samhällsviktiga verksamheter? I dag är försäkringsbolagen ensamma om att ange en prisnivå på området.
* Fastighetsägaren måste tänka på konsekvenserna som kan uppstå efter brand i ett trähus. Tar det till exempel lång tid att bygga upp de bärande delarna igen? Vad innebär branden i merkostnader och uteblivna hyresintäkter?
- Vi har fortfarande en lång väg att vandra på vägen för bättre brandsäkerhet, avslutar han.
Oklart om huset byggs upp
Det aktuella flerfamiljshuset i trä på Lindängen i Malmö brann i augusti 2023. Vinden och de två översta våningsplanen förstördes helt. Släckningsarbetet försvårades av att byggnaden var ett modulhus där stommar, väggar och golv var av trä. Det tog totalt 50 timmar att släcka bränderna som var inneslutna i väggar, tak och golv, uppgav Räddningstjänsten Syd till SVT Malmö. Drygt en månad senare togs beslut att riva huset på grund av de mycket omfattande skadorna.
Beslutet om att bygga trähus togs 2019 av fastighetsägaren MKB Fastighets AB. Det byggdes fem trähus med sammanlagt 333 lägenheter för att minska klimatpåverkan vid byggprocessen och i produktionen av byggmaterial. Ett av dem har nu fått rivas till följd av brand.
Ska huset byggas upp igen?
– Vet inte. Frågan avgörs av MKB:s styrelse och behöver inte hanteras av kommunfullmäktige, svarar Margaretha Söderström, kommunikationschef hos MKB.
Har det nedbrunna huset lett till förstärkt brandskydd av något slag i de fyra återstående trähusen?
– Ja, i form av larmanläggningar och släckanordningar. Husen byggdes från början enligt gällande brandkrav och godkändes.
Kommer ni någonsin att bygga flerfamiljshus i trä igen?
– Det kan vi inte utesluta. Just nu pågår byggnation av ett hus i korslimmat trä.
MKB är försäkrade i Trygg-Hansa. Kommer branden att leda till högre premier för er som fastighetsägare när det gäller trähus?
– Det är för tidigt att säga. Premien påverkas av flera faktorer.
Bara svar från ett försäkringsbolag
Hur resonerar då försäkringsbolagen kring egendomsskydd och att försäkra höga flerfamiljshus i trä? Forum Betong skickade fyra frågor i enkätform till If, Trygg-Hansa, Folksam och LF Norrbotten. Det sistnämnda är ett av Länsförsäkringars 23 separata länsbolag.
Bara LF Norrbotten besvarade de fyra frågorna. Trygg-Hansa hälsar att ”Vi har inte möjlighet att medverka denna gång, men tackar för frågan”. Ingen reaktion överhuvudtaget från If och Folksam.
Frågorna som ställdes var:
A. Har ni märkt av att bostadsbolag/kommuner vill försäkra allt fler flerfamiljshus i trä?
B. Ett flerfamiljhus i trä har brunnit ned i Malmö respektive Luleå. Innebär det att ni som försäkringsbolag måste gardera er på något sätt?
C. Är kommuner/bostadsbolag medvetna om försäkringskostnaden för trähus, när de bestämmer sig för materialet?
D. Har ni fått några reaktioner från fastighetsägare om försäkringspremien blir högre för att byggnaden är i trä och inte i tegel, betong eller stål?
Så här svarade Helena Klasson, brand- och riskingenjör vid Länsförsäkringar Norrbotten:
A. – Ja, särskilt i form av modulkonstruktioner i trä då en av landets största tillverkare återfinns i Norrbotten.
B. – LF Norrbotten har redan innan de nämnda bränderna varit medveten om problematiken att de svenska byggreglerna inte gör någon skillnad på materialval vid uppförande av flerfamiljshus och har under flera år haft ett restriktivt förhållningssätt till att försäkra höga eller komplexa byggnader i trä. Vi är kundägda och har en försiktighetsprincip där vi erfar att skadeutbredningen, både gällande brand och vatten som blir mer omfattande i den typen av konstruktioner.
C. – LF Norrbotten upplever att vissa kommuner inte är medvetna om att försäkringskostnader kan bli högre eller att det i värsta fall inte kan erbjuda någon försäkring. Upplevelsen är även att det till viss del saknas kunskap hos kommunen (ofta på politisk nivå) hur de kan uppföra träbyggnader för att skapa långsiktigt hållbara byggnader, särskilt för samhällsviktig verksamhet.
D. – Reaktionerna är ofta förståeliga. Exempel på kunders reaktioner är att de inte varit medvetna om hur bristfällig svensk bygglagstiftning är för egendomsskydd gällande trä som byggnadsmaterial.
