Regeringen har under våren remitterat Boverkets förslag om att införa gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader. Svensk Betong har skickat in sitt remissvar och där presenterar man förslag på sju åtgärder som behöver vidtas i sammanhanget (se remissvaret längst ned i artikeln).
– Vi anser att livscykelperspektivet är avgörande för att gränsvärdena ska vara konkurrensneutrala, minska risken för suboptimering och leda till lägsta klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Risken för suboptimering är nämligen uppenbar vid enbart fokus på produktionsskedet. Risk finns för skifte till material eller lösningar med lägre klimatpåverkan vid produktionen, men som under användningsskedet kräver omfattande underhåll eller utbyte för att bibehålla de tekniska egenskaperna.
Medlemsföretag har kommit långt
Svensk Betong tog för flera år sedan fram en färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige som överlämnades till den dåvarande regeringen 2018. Målsättningen var att det senast 2023 skulle vara möjligt att nå en halverad klimatpåverkan för betong till husbyggnation. Vidare att klimatneutral betong ska finnas på marknaden 2030 och att all betong ska vara klimatneutral 2045.
– Våra medlemsföretag har kommit långt och redan idag är det möjligt att halvera klimatpåverkan genom att ersätta delar av cementen med alternativa bindemedel. Till det sker en fortsatt utveckling och teknikomställning inom cementindustrin. Vi ser att krav driver utveckling och införande av kravgränser kan snabba på implementeringen av klimatförbättrad betong i bredare skala redan idag, fortsätter hon.
De gränsvärden som Boverket föreslår från och med halvårsskiftet 2025 kan i många delar redan uppnås med dagens teknik.
– Poängen med att införa gränsvärden i ett första steg, är att få med sig de aktörer som ännu inte arbetar aktivt med klimatreducerande åtgärder. På det sättet får man en snabbare implementering av redan känd teknik på bred front. Parallellt med detta vore det önskvärt med incitament för de företag som ligger i framkant så de kan fortsätta driva och utveckla sin spetskompetens, bedömer Malin Löfsjögård.
– Det är också viktigt att så snart som möjligt ta fram en långsiktig plan för skärpning av kraven framöver som styrs utifrån uppsatta klimatmål. Så att vi säkerställer omställningstakten, utmanar och driver på den fortsatta utvecklingen.
I remissvaret påpekas också att markarbeten och grundläggning under markisolering bör inkluderas i klimatdeklarationerna och kravgränser då de kan ha en betydande påverkan på byggnadens totala klimatpåverkan. Byggnader med lätta stomsystem tenderar att ha tyngden nere i grunden. Det leder till att den faktiska klimatpåverkan av hela konstruktionen inte räknas alls som Boverkets förslag nu är utformat.
Underskattat kostnaderna
Boverket slår också fast att införandet av gränsvärden kommer att öka kostnaderna för byggbranschen.
– Vår bedömning är att Boverket har underskattat merkostnaderna i sammanhanget.
Områden som till exempel påverkar kostnadsutvecklingen är digital datahantering, kompetensutveckling, klimatförbättrade åtgärder av både råvaror och produktionsanläggningar med mera.
I ett kort perspektiv finns risk för att uppkomna merkostnader i sammanhanget riskerar att slå ut små och medelstora företag på grund av byggbranschens ekonomiska press i lågkonjunkturen. På lite längre sikt kommer detta att skapa nytta för företagen.
Men i det korta perspektivet, och i ljuset av den ekonomiska press som branschen är under just nu, så är det en aspekt som kan ytterligare ge ökade utmaningar för särskilt små och medelstora företag som redan idag riskerar att slås ut från marknaden.
Deadline för remissvar var den 31 maj. Nu kommer en omfattande beredning att göras hos Regeringskansliet i ärendet. Boverket föreslår att gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader införs 1 juli 2025. Det återstår att se om arbetet blir klart till dess.
”Släpp prestigen”
Malin Löfsjögård skickar med en reflektion till kommuner som har eller funderar på träpolicy, där träet alltid ska prövas i första hand som mest lämpat byggmaterial:
– Forskning och utveckling inom byggsektorn går i en rasande takt. Betong- och cementindustrin kan redan halvera klimatpåverkan från betong för flera konstruktioner, och på något års sikt nå ännu lägre klimatpåverkan. Det är nu upp till bevis om kommunpolitikerna ska fortsätta hålla kvar vid den klubbade träpolicyn eller om man kan släppa på prestigen och öppna upp för rätt material på rätt plats. Så vi kan bygga långsiktigt hållbart med förutsättningar att nå uppsatta klimatmål.
