Vi måste se till att det finns reserver för framtiden
LENA LUNDQVIST; STATSGEOLOG, SGU
Syftet med det utökade anspråket är att långsiktigt säkra svensk cementtillverkning. För konsekvenserna av utebliven produktion kan medföra allvarliga samhällskonsekvenser.
Grunden för detta framkom i den rapport som SGU presenterade i maj 2022 utifrån ett uppdrag från den tidigare regeringen. I uppdraget ingick även att undersöka om det fanns möjlighet att ersätta kalkstensutvinningen och cementtillverkningen i Slite med import från andra länder eller andra platser i Sverige.
Utredningsarbetet bekräftade vad man redan trodde: Stora konsekvenser skulle uppstå för både industrin och samhället i övrigt om brytningen tvingades upphöra. Kalksten är oumbärlig för Sveriges samhällsbyggande, näringsliv och infrastruktur. Om anläggningen stängs bedöms de mest lämpade svenska alternativen finnas i sydvästra Skåne, Gotland, Västergötland och Öland.
– Ja, jag blir orolig när jag ser att vi är så sårbara ur försörjningssynpunkt. Vi måste se till att det finns reserver för framtiden, säger Lena Lundqvist, statsgeolog, som ansvarat för arbetet med det utökade riksintresset vid brottet i Filehajdar och som tidigare medverkade i den nämnda rapportskrivningen.
– Att området betecknas som ett riksintresseanspråk kan ses som ett planeringsinstrument. Flera anspråk kan läggas på varandra och då väntar en juridisk prövning av vilket anspråk som väger tyngst i domstol. Vid en tillståndsansökan, som i detta fall görs av Heidelberg Materials Cement Sverige, skickas ärendet på remiss bland annat till SGU och flera andra myndigheter. SGU kan även kallas in som sakkunnig myndighet vid förhandlingen.
Komplext
Lena Lundqvist nämner några riskfaktorer i ett globalt perspektiv: Kriget i Ukraina satte rent generellt fokus på en stor sårbarhet för råvaror inom den globala handeln. För kalksten finns det ingen större världshandel. Det blir svårigheter att importera så stora mängder kalksten som behövs till Sverige.
– Kriget påverkar energimarknaden som försvårar och fördyrar cementtillverkningen. Utan den inhemska produktionen har Sverige svårt att få fram tillräckligt med cement för betong, fortsätter Lena Lundqvist.
I den nämnda rapporten skrivs bland annat: ”SGU konstaterar, efter en genomgång av såväl inhemska förekomster av kalksten lämpliga för cement och en eventuell import, att en omställning från en produktionsanläggning med tillhörande brytning till en annan är en mycket lång process som kräver tid och resurser.”
Det är inte bara att importera kalksten rakt upp och ned. Kalkstenen i sig besitter olika kemiska och tekniska egenskaper beroende på varifrån den kommer. Ny kalksten måste testas på sin uthållighet ställt i relation till de betongrecept som används i dag. Det här är definitivt ingen ”Quick fix” utan tar mycket lång tid.
I vissa länder finns ingen standard för frostprovning, vilket däremot är en självklarhet i Sverige. Svenska och europeiska branschstandarder samt test- och provningsverksamheter skiljer sig åt på många områden.
Strategisk försörjningspunkt
Sveriges Nato-inträde innebär att Gotlands betydelse ur totalförsvarssynpunkt ökar. Försvaret går alltid först när det gäller frågor av riksintresse.
Heidelberg Materials Cement Sveriges framställan om 30 årigt brytningstillstånd för kalksten tas upp av Mark- och miljödomstolen under 2025. Då kommer flera riksintressen ställas mot varandra som kalkstensbrytning, turism och natur samt befarad risk för åverkan på grundvattnet. Vid prövningen avgörs vilken verksamhet som är mest samhällsviktig och som därmed får företräde. Rent juridiskt kan överklagan av dom sedan ske till Mark- och miljööverdomstolen.
Försiktighetsprincipen viktigast
Nej till fortsatt och utökad täktverksamhet i 30 år för Heidelberg Materials Cement Sverige på Norra Gotland. Det är förstahandsyrkandet för Länsstyrelsen i Gotlands län i remissvaret till Mark- och miljödomstolen. I andra hand yrkar länsstyrelsen på stenbrytning under vissa specifika villkor.
75–80 procent av Sveriges totala cementvolym kommer från Slite, som också levererar till processindustrin. Kalkstensindustrin är mycket stor och har funnits länge. Bolaget söker nu tillstånd för att bryta maximalt 114 miljoner ton sten under 30 års tid, fördelat på 3,8 miljoner ton per år.
– Heidelberg Materials Cement Sverige har gjort en bra ansökan som täcker upp mycket mer än tidigare på våra frågeställningar, säger Anders Flanking, som var landshövding för Länsstyrelsen i Gotlands län till och med 31 oktober, i en personlig kommentar.
– Det primära till att vi avstyrker är riskerna för skador på bland annat grundvatten och naturmiljö i ett 30-årigt perspektiv. Tillgången på grundvatten är avgörande för gotlänningarna eftersom det även är en viktig beredskapsfråga. Med tanke på den långa tiden som tillståndsansökan avser är det idag väldigt svårt att överblicka framtida konsekvenser. Därför tillämpar vi försiktighetsprincipen. Flera av bolagets planerade skyddsåtgärder för att minimera påverkan av grundvattentillgången är ännu relativt oprövade.
Anders Flanking beskriver bildligt talat ön som ”ett raster av riksintressen” där kalkstenbrytning, turism, fritid och fauna ställs mot varandra gång på gång.
Om Mark- och miljödomstolen ändå ger brytningstillstånd i 30 år säger länsstyrelsen i sitt andrahandsyrkande att stenbrytning bara får ske under vissa specifika villkor som till exempel:
- Begränsningsvärden för förorenande ämnen till vatten.
- Avleda vatten till vattendrag i stället för till Östersjön som kompensation för minskat flöde.
- Ökade antal infiltrationspunkter samt angivna mängder och ökade kontroller vid uppföljning.
– Ja, vi har gett vissa anvisningar till domstolen. Förhoppningsvis kan dessa i slutändan leda till fortsatt kalkstensbrytning på Gotland. Jag är hoppfull.
