Behovet av nyanställningar är störst inom anläggningssidan med inriktning främst mot väg, järnväg och betong.

ELIN KEBERT, BYGGFÖRETAGENS EXPERT PÅ KOMPETENSFÖRSÖRJNING
– Av dem som slutförde studierna vid Yrkeshögskolan 2023 hade 83 procent jobb inom sex månader. Den statistiken talar för sig själv, säger Elin Kebert, Byggföretagens expert på kompetensförsörjning. Foto: Byggföretagen 

Byggbranschen har haft flera tuffa år i följd där faktorer som inflation, ökade materialpriser och stigande räntor har bidragit till kräftgången. Bland de mest drabbade yrkesgrupperna är arkitekter, byggnadsingenjörer, snickare, målare och elektriker. 

– Väldigt många vill vara kvar i samhällsbyggnadsbranschen och då finns möjlighet till omskolning vid yrkeshögskola. Har du blivit uppsagt från jobb som snickare kan du till exempel söka till att bli arbetsledare. På den befattningen behöver du inte heller ha hela arbetsmiljöansvaret som i stället vilar på platschefen, säger Elin Kebert. 

– Av dem som slutförde studierna vid Yrkeshögskolan 2023 hade 83 procent jobb inom sex månader, statistiken visar verkligen hur träffsäker utbildningsformen är. 

Stora pensionsavgångar 

Byggnads nye ordförande Kim Söderström har tidigare här på Forum Betong lyft fram arbetskriminaliteten som den viktigaste frågan där konkurrensen snedvrids fullständigt av bemanningsföretag från de forna öststaterna. 

Elin Kebert delar inte den bilden. Samtidigt som byggbranschen gått ner påpekar hon att det kommer många nya jobb på anläggningssidan. Den svenska kronan har blivit svagare och ute i Europa hårdnar konkurrensläget om arbetskraften där många i orostider vill hålla sig närheten av hemmet och familjen. 

Inom byggbranschen börjar det ljusna lite grann för markarbeten, infrastruktur med både vägar och järnväg, industrier och offentliga lokaler. Inte att förglömma behoven av nya fängelser. 

– Faktum är att 16 000 verksamma inom byggbranschen är 65 plus och kommer att gå i pension. Behovet av nyanställningar är störst inom anläggningssidan med inriktning främst mot väg, järnväg och betong, fortsätter hon. 

– Under ett yrkesliv samlar medarbetare på sig både formella och informella kompetenser samt erfarenheter, vilket innebär svårigheter för arbetsgivaren att ersätta erfarna med nyutexaminerade. Då är det extra viktigt att företaget kan ta vara på de äldre medarbetarnas samlade kompetens inför pensioneringen och föra den vidare inom verksamheten. Annars finns risk för att företaget dräneras på kompetens när pensioneringarna står för dörren. 

Samtidigt som mycket branschfolk väljer en ny inriktning i vuxen ålder inom skrået, så till kommer också nya intresserade från handel, restaurang och vård med mera. De senare, benämnda som yrkesväxlare och står i vissa fall som sökande till åtta av tio platser vid yrkeshögskolorna. 

Viktigt att företaget känns attraktivt 

– Jag tror vi måste sluta tänka i banor på att framför allt behålla personalen. Förstå mig rätt, visst vill vi behålla medarbetare men det blir än viktigare att kunna attrahera nya medarbetare. Det spelar roll vad vi gör på jobbet, exempelvis om någon är med och bygger sin första bro, men arbetsplatsen och arbetsmiljön är också viktig: hur har vi det på jobbet, egentligen? 

Hennes uppfattning är att intresset för att ta emot lärlingar måste uppgraderas bland företagen. Det är så viktigt att få ut studenterna i verkligheten. För en del grupper kanske det skulle kunna räcka med några studiebesök och få upplevelser som stärker den sökande att vilja jobba senare på det aktuella företaget. 

– Utbildningssystemet är väldigt beroende av att företagen har tid och ekonomiska förutsättningar för att ta emot praktikanter. Det gäller såväl för gymnasiet, yrkeshögskolan, högskolan och universitetet. I sådana situationer blir det extra viktigt att den utbildningsansvarige informerar företaget i förväg om vilken typ av praktikplats som önskas, annars kan situationen bli mycket förvirrad för den ansvarige vid företaget. 

En annan möjlighet är mentorskap, där både företag och elev växer av ett utbyte där olika erfarenheter stöts och blöts tillsammans. Ett mentorskap är lika viktigt för killar som för tjejer, på så sätt växer en trygghet fram. 

”Ha is i magen” 

– Fjolåret blev mycket tufft för en ung och inte färdigutbildad person. Men situationen kommer att ljusna. Behoven är stora på anläggningssidan och det gäller att ha is i magen när konkurrensen hårdnar.  

Företagen kan göra mer men inte allt. Kebert lyfter också fram politikernas ansvar för att skapa nya utbildningsvägar. Det är också viktigt för individen att bygga sina egna nätverk. 

Hon understryker vikten av att politikerna tar läget på allvar och avsätter resurser för att tillskapa nya nationella yrkesutbildningar. 

– Det råder stor brist på anläggningsutbildningar. Betongutbildningen i Farsta, södra Stockholm, är den första nationella yrkesutbildningen i sitt slag. Den drivs som ett pilotprojekt i två år med åtta elever.  

Elin Kebert nämner också att Sverige har en av Europas högsta ungdomsarbetslösheter och för dem som exempelvis saknar gymnasieutbildning på området kan en nationell yrkesutbildning bli ett första steg på vägen till en anställning och jobb med fast inkomst. 

Gillar du artikeln?

Börja prenumerera på vårt nyhetsbrev och få det bästa från Forum Betong direkt i din mailbox varje månad.