Branschen jobbar som allra bäst när den samlas kring ett projekt som Betcrete. Det ser vi både i den starka viljan hos alla medverkande och i resultatet.
Katarina Malaga, forsknings- och affärsutvecklare, RISE

Efter fem års samarbete, tre projektfaser och över 50 engagerade företag i ryggen avslutas nu forskningssatsningen Betcrete 3.0 – en unik kraftsamling för att utveckla klimatförbättrad betong. Projektet har letts av RISE, med Katarina Malaga som projektledare, och finansierats av Vinnova. Det har samlat stora delar av den svenska betongbranschen kring ett gemensamt mål: att minska betongens klimatpåverkan.
– Det låter kanske enkelt, men att få konkurrenter att samarbeta kring gemensamma utmaningar är inte alltid så lätt. Med Betcrete har vi skapat en plattform där vi tillsammans har kunnat utveckla och testa alternativa bindemedel, skapa nya processer, hållbarhetsindikatorer och ta fram konkret vägledning för branschen, säger Katarina Malaga, forsknings- och affärsutvecklare på RISE.
Testat ute i fält
I Betcrete 3.0 har fokus legat på att testa och verifiera innovationerna från de tidigare forskningsresultaten ute i verkligheten. Målet har varit att visa att klimatförbättrad betong fungerar i verkliga projekt – inte bara i labbmiljö.
Bland de innovationer som har testats finns nya alternativa bindemedel, till exempel vulkaniska och sedimentära puzzolaner som kan ersätta delar av det klimatintensiva portlandcementet. Detta är material som har visat sig ha mycket låga koldioxidutsläpp, eftersom de varken kräver uppvärmning eller innehåller kalksten.
– Vi har testat alternativa bindemedel både i labbmiljö och ute i fält, till exempel i dricksvattenanläggningar och på Masthuggskajen i Göteborg. Resultaten visar att de fungerar utmärkt. I vissa fall bättre än traditionellt cement, säger Katarina Malaga och tillägger att en annan viktig del i Betcrete 3.0 har varit att sprida insikten om hur viktigt det är att välja rätt material på rätt plats för att minska koldioxidutsläppen.
– Vid arbetena på Masthuggskajen kunde vi till exempel se att koldioxidutsläppen minskade med hela 25 procent när man valde rätt material på rätt plats. En betongplatta kräver ju exempelvis en helt annan betongkvalitet än en stomme.
Restprodukter från industrin
Även industriella restprodukter som järnsand, stålslagg och bioaskor har testats i samarbete med företag som Boliden och Ragnsells.
– Flera av dessa material har visat sig fungera alldeles utmärkt som ersättare eller komplement till traditionell portlandcement. Bland annat har utvecklingen av ett industriellt puzzolan utvunnet ur järnsanden från Boliden listats hos IVA som en av årets 100 mest innovativa produkter, berättar Katarina Malaga och tillägger att det nu bara är en standard som saknas för att den produkten ska kunna gå i storproduktion.
– Vi har varit snabbare att utveckla materialet och testa det än vad regelverket har varit när det kommer till att sätta nya standarder.
Tagit fram gemensamma KPI:er
Det är en sak att hitta fungerande ersättare till traditionella bindemedel, men hur ska man mäta att de faktiskt gör nytta även klimatmässigt? En annan viktig del av Betcrete 3.0 har därför varit att tillsammans utveckla gemensamma indikatorer för hållbar betongproduktion, så kallade KPI:er.
– För första gången har vi i Sverige tagit fram gemensamma mätetal för att systematiskt kunna mäta de alternativa bindemedlens koldioxidutsläpp. Det arbetet är avgörande för att vi ska kunna följa upp och visa på verklig klimatnytta, säger Katarina Malaga.
Några exempel på sådana KPI:er är koldioxidutsläpp per kubikmeter betong, andel alternativa bindemedel och hållfasthetsklass.
Vad är nästa steg?
Samtidigt som resultatrapporten från Betcrete 3.0 snart publiceras, står det klart att det inte blir någon fortsättning i form av ”Betcrete 4.0”. Men Katarina Malaga ser ett stort behov av fortsatt samarbete i andra former.
– Branschen jobbar som allra bäst när den samlas kring ett projekt som Betcrete. Det ser vi både i den starka viljan hos alla medverkande och i resultatet. Så nu behöver vi hitta andra former för att driva arbetet vidare – kanske med bygg- och infrastruktursektorn som medaktörer, säger Katarina Malaga och avslutar:
– Ett fortsatt samarbete är mycket viktigt – tillsammans kan vi döda myten om att betongbranschen är konservativ när det kommer till klimatfrågor. Tvärtom ligger vi långt framme!
