Återvinningsgraden av bygg- och rivningsavfall är låg i Sverige och det som återvinns är till exempel fyllnadsmassor. Både nationellt och globalt förs det fram krav om minskad användning av naturresurser, vilket skulle kunna leda till att återvunnet ballastmaterial ersätter jungfruliga resurser i betong.
Regelverk och standarder medger visserligen användning av återvunnet ballast i betong, men andelen är väldigt låg i dag. Till stor del styrs denna försiktighet av osäkerhet för hur återvunnen ballast eventuellt påverkar betongens beständighet.
Därför har en rapport tagits fram för att öka kunskapen om användning av återvunnen ballast i betong. Arbetet inleddes 2021 av delprojektledarna Linus Brander, RISE, Research Institutes of Sweden samt Peter Martinsson, utvecklingschef Råvaruförsörjning, Swerock, med flera medarbetare.
Delfinansiärer har varit SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, och Nordcert som ägs av Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling samt Stiftelsen för Byggstålskvalitet. Syftet är att verka för god kvalitet och utveckling inom armering, betong, bergmaterial/ballast och stål. Även Swerock och RISE har bidragit med tid och resurser.
I betong har vi en bra möjlighet att återanvända rivningsavfall
Peter Martinsson, Swerock
Målet bättre kunskap
Det övergripande syftet med utvecklingsprojektet var att bygga upp bättre kännedom om återvunnen ballast i form av schaktmassor och vilken eventuell påverkan den har på betongens beständighet.
– Inom hela byggbranschen ökar behovet av cirkularitet för att minska behoven av naturresurser. Det svenska målet är att 70 procent av allt rivningsavfall ska kunna återvinnas, säger Peter Martinsson, Swerock.
Faktum är att byggsektorn står för en stor del av Sveriges avfall. Av 14,6 miljoner ton avfall inom byggbranschen kan 8,6 miljoner ton härledas till jordavfall.
– Betong är en produkt med betydande miljöpåverkan. För att fortsatt vara ett relevant byggmaterial i framtiden behöver branschen ställa om till att vara mer resurseffektiva och minska klimatpåverkan. I betong har vi en mycket bra möjlighet att återanvända rivningsavfall, till exempel ballast från tvättade schaktmassor som ny ballast i betong. Det gör betongen till ett mer hållbart val, fortsätter han.
Många parametrar
I projektet har man tittat närmare på återvunna schaktmassor vid Swerocks återvinningsanläggningar i Sundsvall och Malmö, där sammanlagt 48 prover togs ut för analyser och tester utifrån betydelsefulla ballastegenskaper.
I nästa steg göts och testades betong baserade på ett utmärkande urval från dessa prover; förutom en referensblandning med ballast från bergtäkt testades sex blandningar där 20- respektive 30 procent av den grova referensballasten ersattes med återvunnen ballast, vilket är tillåtet enligt dagens regelverk. Dessutom testades två blandningar där 30 procent av den grova respektive fina referensballasten ersattes med återvunnen ballast
Resultatet? Betongens tryckhållfasthetsutveckling upp till 90 dygn påverkades inte negativt av ersättning med upp till 30 procent återvunnen ballast. Resultatet visar också på hur alkalireaktiv återvunnen ballast kan användas i kombination med ett reaktionshämmande bindemedel utan att riskera betongens motstånd mot alkalisilikareaktioner. Även betongens färska egenskaper, frostbeständighet och motstånd mot karbonatisering undersöktes med mycket lovande resultat.
”Jättemöjlighet”
– Det innebär en jättemöjlighet att kunna återanvända, eller utvinna, ballast åtminstone till en del av 8,6 miljoner ton jordavfall som produceras varje år. Kort sagt en stor möjlighet för att nå hållbarhetsmålen och en cirkulär ekonomi, fortsätter Peter Martinsson.
Vad han erfar är studien i sig världsunik när det gäller återvinning av hållbara schaktmassor. För att starta upp en industriell produktion krävs dock stora investeringar för tvättanläggningar liksom ”nya fickor” där produkten kan förvaras vid betongfabriken
– Våra resultat kan bidra med viktig kunskap när något företag vill bli först med att återvinna tvättade schaktmassor för industriellt bruk. Förhoppningsvis leder rapporten fram till en mer resurseffektiv betong.
