Att bygga med trä ligger i tiden och det gäller för såväl flerfamiljshus som offentliga byggnader.
– Fokus ligger på att bygga hållbart och i trä. Inriktningen står högt upp på agendan för politiker och beslutsfattare av olika slag. Många allvarliga frågeställningar som rör bristande brandskydd har dock uppmärksammats och dessa måste först lösas innan träbyggnader med samhällsviktig verksamhet eventuellt kan komma på tal, säger Malin Tindberg.
Inte komplett
Byggnader eller anläggningar med samhällsviktig verksamhet behöver ha högre robusthet än andra typer av byggnader. Verksamheten måste kunna fortsätta även om byggnaden hotas på olika sätt.
– Boverkets byggregler för brandskydd tar främst hänsyn till att människor snabbt ska kunna utrymma byggnaden vid brand, fortsätter Malin Tindberg.
– Vad händer om verksamheten inte kan utrymmas snabbt?
– Vad händer med kontinuiteten av den samhällsviktiga verksamheten om byggnaden brinner ner?
– Högst troligt uppstår allvarliga konsekvenser såväl kortsiktigt vid en evakuering som långsiktigt vid stopp i vårdproduktionen på grund av branden. Därför har vi ett samhällsansvar att bygga mer robust för att säkerställa kontinuiteten.
Hållbart, inte hållbart
Byggbranschen drivs framåt för att minska klimatavtrycken. Men det är inte hållbart att behöva riva en större byggnad i trä till följd av en mindre brand. Ett exempel är sommarens brand i Malmö som ledde till att hela huset till slut fick rivas. Läs mer här.
– Dagens hållbarhetskalkyler och livscykelanalyser saknar helt verktyg och krav inför materialval och påverkan av eventuell brand. Om hänsyn tas till dessa faktorer är klimatförbättrad betong kanske mer hållbart än vad dagens beräkningar visar, understryker brandingenjören.
Byggreglerna är materialneutrala men samtidigt utgår krav och testmetoder ifrån att konstruktionen inte bidrar med nämnvärd energi till brand.
Trä är ett brännbart material även då det brandskyddsbehandlats. Tidsmarginalerna minskar dels för verksamhetens utrymning och dels för räddningstjänstens insats. Resultatet av räddningsinsatserna riskerar att bli mycket sämre jämfört med om byggnationen haft obrännbart material. När den akuta händelsen är över börjar restvärdesvärderingen av vad som finns kvar och sedermera en kostnadsberäkning av byggnad och verksamhet.
Fuktskadade konstruktioner behöver då friläggas vilket högst troligt leder till att träkonstruktionens brandskydd sannolikt inte ens uppfyller byggreglerna. I en byggnad där verksamheten behöver bedrivas fortlöpande eller återställas mycket snabbt kan det bli förödande konsekvenser både för samhället och den enskilde. Konsekvenserna blir kostnader flera gånger om jämfört med själva återställandet.
Vad händer med kontinuiteten av den samhällsviktiga verksamheten om byggnaden brinner ner?
malin tindberg, strateg för byggnadstekniskt brandskydd
Osäkert
Dessa argument och fakta är bakgrunden till att PTS Brukarråd Brand tagit initiativ till skärpta regler för trähus i offentlig verksamhet. Men dessa är inte tvingande enligt lag.
– Det är inte alls säkert dessa aspekter finns med i projektet när spaden väl sätts i jorden för en byggnad med samhällsviktig verksamhet. Många stödjer sig bara på Boverket och sedan är saken klar. Men det gäller att tänka ett varv till. För dagens testmetoder i händelse av brand är inte utformade för trähus där stommen är byggd i trä, som i sin tur bidrar till brandbelastningen.
– Helt klart finns en bristfällig lagstiftning för brandsäkerhet, som går att runda i viss mån. Det finns brandkonsulter som tangerar lägsta kravnivå för brand för att nå fram till kundens önskemål om lägre pris för brandsäkerhet som gör att bygget totalt sett blir billigare.
”Mycket olyckligt”
Malin Tindberg har arbetat tio år i Region Skåne. De senaste två-tre åren har frågan om att bygga i trä blivit högaktuell. Hade hon inte arbetat aktivt med denna fråga hade det sannolikt byggts ännu fler sjukhusbyggnader i trä.
Nu planeras det för nya sjukhusområden i Helsingborg, Lund och Malmö. Region Skåne har gett ett klimatlöfte om att minst 50 procent slaggbetong eller klimatförbättrad betong ska användas vid produktionen. Orosmomentet för henne är alltid att politikerna eller andra beslutsfattare tar beslut om att bygga i trä utan att känna till de allvarliga riskerna för patientsäkerheten. För henne har det blivit något av en hjärtefråga att försöka sprida kunskap om detta.
I Karlstad har beslut tagits om att bygga ett nytt sjukhus i trä. Region Vämland är för övrigt den enda regionen som inte är med i det nationella nätverket inom PTS Forum.
– Beslutet är mycket olyckligt. PTS har sträckt ut handen till regionen och räddningstjänsten i Karlstad för att visa på riskerna. Det är inte tillräckligt att enbart följa Boverkets byggregler när det gäller samhällsviktig verksamhet.
– Det går inte att räkna på kostnader för inställd vård vid brand av ett sjukhus. I ett akut läge kanske en del patienter inte hinner utrymmas i tid alternativt dör de på grund av för snabb utrymning från ordinarie vård, vilket även gäller för nya patienter som kanske inte hinner fram till alternativa vårdinrättningar. I ett längre perspektiv kanske vissa patienter avlider till följd av att de inte fått sin diagnos i tid. Jag tror inte att politikerna, före beslut, fattat vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett sjukhusbygge i trä.
Boverket agerar
Så sent som i maj 2023 skickade Boverket ut sitt förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader, på remiss. I det skrivs bland annat:
”En farhåga är att en utbredd uppfattning i sektorn är att Boverkets regler innebär ett tillräckligt brandskydd för samhällsviktiga verksamheter. Huvudmän för samhällsviktiga verksamheter kanske därmed inte i tillräcklig utsträckning beaktar behovet av byggnadstekniskt brandskydd i sin kontinuitetshantering. Konsekvensen av detta kan bli att byggnader av betydelse för samhällsviktiga verksamheter inte utformas med ett tillräckligt skydd.
Det kan därför finnas ett behov av att verka för en ökad informationsspridning för byggherrar, fastighetsägare och huvudmän för samhällsviktiga verksamheter. Det bör klargöras om det är Boverket, Myndigheten för samhällsydd och beredskap, eller någon annan aktör som har huvudansvaret i denna fråga”.
De nya föreskrifterna föreslås börja gälla den 1 juli 2025.
