Betongen har många fördelar som byggmaterial, inte minst i tider som dessa. Om det blir aktuellt att frånkoppla fastigheter från elnätet så är det de tyngsta stommarna som kommer klara sig bäst. Det menar Robert Larsson, projektledare vid Cementas forsknings- och utvecklingsavdelning.
Energikrisen har många ansikten. Idag brottas politiker, företag och hushåll med frågor som rör vintern och elbrist. Den energi vi har räcker inte längre till allt vi är vana vid i samhället och elen blir samtidigt allt dyrare. Hur kan vi spara på el och samtidigt få energin som produceras att räcka längre? En del av lösningen handlar om att utveckla och underhålla många olika kompletterande energikällor, en annan del handlar om att bevara energi under så lång tid som möjligt.
”Stor skillnad i förmåga”
Robert Larsson, som arbetar på forsknings- och utvecklingsavdelningen på Cementa, menar att en av flera strategier för att tackla elkrisen är att utnyttja byggmaterialens värmelagringsförmåga bättre.
–Betong har en god värmelagringsförmåga som man kan ta tillvara på.
Grundprincipen för värmelagring är enkel. Under perioder av dygnet skapas ett överskott av energi i en byggnad, från till exempel solljus eller människor som vistas i den liksom från maskiner som alstrar värme. Det här överskottet lagras sedan in i betongens ytskikt som är i direkt kontakt med inomhusluften. Då kan man under perioder av underskott av energi använda energin som finns lagrad i stommen genom att värmen avges från betongen till inomhusluften.
–För att utnyttja denna princip så krävs dock att inomhustemperaturen tillåts variera lite grann, poängterar Robert Larsson.
Skillnaden mellan olika byggmaterials värmelagringsförmåga är också stor.
–Värmelagringsförmågan hos tunga hus med betongstomme är betydligt större jämfört med lätta hus med trästomme. Medan en lätt stomme har en lagringsförmåga på omkring 40-75 timmar har ett hus med betongstomme långt över 200 timmars förmåga, beskriver Robert Larsson.
Betonghus har med andra ord en inneboende potential att lagra energi och stå emot tillfälliga avbrott i energitillförseln.
Ny forskning på området, bland annat vid LTH/Lunds universitet och även skarpa projekt i bostadsområden, visar att det i praktiken är möjligt att låta byggnader med tunga stommar vara utan tillförd värme under fyra till åtta timmar. Med en effektiv styrning av energin kan man dessutom behålla acceptabla innetemperaturer under den tiden. På så sätt går det att styra värmetillförsel till perioder då det finns gott om fossilfri energi tillgänglig och energipriset är lägre.
Värmetröghet ger lägre kostnader
Robert Larsson ser hur betong kan komma att öka i attraktivitet i tider som dessa.
–Det senaste årets kraftiga ökade elpris påverkar både hushåll och företag. Dagligen pratar vi om hur vi kan minska vår energianvändning. Här har vi ett svar på vad som faktiskt kan göras.
Fördelarna med att nyttja värmelagringsförmågan i betong är, pekar han på, flera såväl som på fastighetsnivå som för hushåll, liksom i ett bredare samhällsperspektiv.
–Minskade effekttoppar och minskad energi är direkt kopplat till lägre kostnader. Och är man som fastighetsägare ansluten till ett timprisavtal då handlar det verkligen om minskade kostnader. Även koldioxidutsläppen minskar när man klarar sig med mindre tillförd fossil energi, förklarar Robert Larsson.
Även vid nybyggnation eller renovering kan värmelagringsfunktionen göra det möjligt att minska storleken på den värmekälla man installerar.
Dagens akuta kristillstånd där elkunder får räkna med att kunna bli bortkopplade från elnätet i perioder innebär dessutom en mindre risk för de byggnader som kan nyttja värmelagring.
–En tung byggnadsstomme har fördelen att temperaturfallet blir långsammare, förklarar Robert Larsson.
Betongens förmåga att lagra värme är egentligen ingen nyhet, den har alltid funnits där men kommer framöver troligen nyttjas mer, spår experterna.
–Det handlar om att öka medvetenheten om att möjligheten finns för att kunna utnyttja den maximalt, konstaterar Robert Larsson.
Betong har en god värmelagringsförmåga
