Det känns otroligt skönt. Nu får höststormarna komma bäst de vill och riva loss, för nu har vi fått reven på plats.
SUSANNA STRÖMBERG, MARINBIOLOG vid GÖTEBORGS UNIVERSITET
Under senare decennier har ögonkorallsreven minskat inom nordöstra Atlanten och hela Europa. Grundorsaken i de svenska vattnen är tidigare effekter av intensiv trålning. I Väderöfjordens Natura 2000-område, Koster, finns sammanlagt sex rev av ögonkorall. Fyra av dem utgörs av döda korallskelett och korallgrus. Med färre korallrev följer allt mindre fisk i området. Klimatförändringarna har lett till temperaturökning från 12 grader till 15 grader på 100 meters djup. Konsekvensen har blivit att ögonkorallen, som trivs bäst i kallare vatten, riskerar utarmning.
Kunde forskare hitta någon botemedicin?
– Jag grottade ned mig rejält i materialet betong i början av projektet, eftersom vi sökte ett långlivat material, inte någonting som skulle braka ihop efter tio år. Då fann jag att vulkanaska och vulkansten använts för betongtillverkning på de gamla romarnas tid. Granulerad masungsslagg har likartad mineralsammansättning som de vulkaniska materialen. Dessutom visade det sig vid tester att ögonkorallbebisarna föredrog en mixad betong med metallurgiskt slagg framför ren standardcement. De drogs till den mixade betongen, vilket genombrott det var! sa Susanna Strömberg förra gången i Forum Betong.
Forskarna vid Göteborgs Universitet kontaktade sedan Ingemar Löfgren, Forsknings och utvecklingschef hos C-lab vid Thomas Concrete Group i Göteborg, ett ackrediterat betonglaboratorium för att få hjälp med ”betongreceptet”. Önskemålet var ett recept med lägre pH-värde för korallarvernas skull eftersom de inte trivs om miljön är för basisk. C-lab lyckades få fram ett pH-värde runt 11 jämfört med 13,6–13,8 för vanlig betong. Bäst resultat fick man med en betong som hade låg andel cement, med tillsats av masugnsslagg och silikastoft.
Susanna Strömberg berättar nu att en första utsättning av rev gjordes i slutet av maj. Väder och vind gjorde sedan att hela utsättningen kunde avslutas först i mitten av oktober.
– Vårt jobb var väldigt väderkänsligt. Fartyget vi hyrde in klarade en våghöjd av 0,7 meter och vindar på max sju meter per sekund och reven vägde faktiskt cirka 600 kilo styck. Det är inte ofta som det är så lugnt i Kosterhavet! Men i september hade vi fint väder i en vecka och kunde jobba på ordentligt, fortsätter hon.
– Det känns otroligt skönt. Nu får höststormarna komma bäst de vill och riva loss, för nu har vi fått reven på plats.
Och Ingemar Löfgren, Forsknings och utvecklingschef hos C-lab vid Thomas Concrete Group i Göteborg, är så nöjd:
– Verkligen kul att få vara med från början till slutet och se att allting har fungerat som det var tänkt, kommenterar han i efterskott.
Tobias v. Haslingen är vd på ConcretePrint som producerade rev i 3D-format:
– Jättespännande att reven är på plats. Det var ett ganska omfattande arbete för att utveckla produkten. Otroligt skönt att allting fungerar som det ska. Jag ser med spänning fram emot när de första resultaten kan skönjas om två-tre år, säger Tobias v. Haslingen.
På Väderöarna finns cirka 100 olika djurarter. Sammantaget är 1300 associerade till korallrev och många arter koncentreras dit. Miljön är komplex och rymmer såväl näring som larver. Där trivs havsborstmasken 20–30 centimeter lång liksom trollhummer med flera arter.
– De artificiella reven som sänkts ned blir ett substitut för de döda delarna av korallreven. Förhoppningen är att det sedan kan skapas levande korallrev ovanpå, förklarar Susanna Strömberg.
Förra gången sa du att det skulle ta upp emot 1000 år att återskapa ett korallrev på några kilometers storlek i nordiska vatten. Vad hoppas du på närmast?
– Viktigast är att ha en bra bas och det har vi fått nu tack vare de artificiella reven i klimatförbättrad betong. Då kan ett återskapat korallrev bli verklighet på kortare tid. Men det kan nog ta några decennier för nya kolonier att bildas, fortsätter hon.
Utifrån fakta som SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, tagit fram pekar mycket på att revet vid Väderöarna tidigare omfattat drygt 20 000 kvadratmeter. I dag finns det bara 270 kvadratmeter levande korallrev kvar i området.
Vilka djur tror du dras först till reven?
– Jag hoppas på en mobil fauna med fisk, trollhummer, havsanemoner och stora krabbor. Det dröjer åtminstone ett år innan de minsta djuren blir synliga.
Reven blir födosaksområde för unga torskfiskar. Strömmarna längs botten är ganska höga och därför blir reven en plats att få lä bakom alternativt att kunna krypa in i, men reven utgör också en fredad zon mot presumtiva fiender.
Det tar nog ett till två år innan korallarverna blir synliga där, eftersom forskarna inte vet om det finns larver i omlopp på platsen varje år. Men på några års sikt är förhoppningen att kunna se korallkolonier där.
– Vi har gett korallreven de bästa förutsättningar med materialet i klimatförbättrad betong. Nu får djuren många håligheter att sitta i. Rena rama hotellet för deras del, summera Susanna Strömberg med glimten i ögat.
