Viktigast nu är att räntan inte stiger, för då blir det riktigt kritiskt.
JOHAN DEREMAR. NAITONALEKONOM BYGGFÖRETAGEN
I fjol siade Johan Deremar om att sektorerna för anläggning och infrastruktur skulle bli årets vinnare i byggsvängen. En svag uppgång förutspåddes också för bostadsbyggandet efter en flerårig kräftgång. Nu är bostadsbyggandet sakta på väg uppåt. Faktorer som bidrar är ökade inkomster och lägre räntor.
Tidigare höga räntor har kraftigt bromsat bostadsbyggandet. I kombination med hög inflation och stigande byggkostnader har lönsamheten minskat särskilt vad gäller produktion av bostäder.
– Bostadsbyggandet är väldigt viktigt för betongindustrin och nu pekar prognosen uppåt om än lite svagt. Generellt sett är det något bättre än under de senaste åren. Men anläggningssidan är det verkliga dragloket i byggbranschen, säger Johan Deremar.
Miljardsatsningar
Tre anläggningsprojekt är kopplade till slutföring av utbränt kärnbränsle och det rör sig om en satsning på drygt 20 miljarder kronor under flera år. I det uppdraget ingår bland annat en anläggning- och inkapslingsfabrik av bränslet i Oskarshamn. Där blir ett mellanlager innan det fraktas med båt till slutförvaret i Forsmark.
Svenska kraftnät planerar för investeringar på transmissionssidan med totalt 56,8 miljarder kronor 2026–2028. Det är en ökning med nästan 13 miljarder från föregående treårsplan. Större investeringsprojekt planeras i Stockholm, längs Norrlandskusten, Gotlandsförbindelsen och för att öka kapaciteten från Norrland till Svealand.
På infrastruktursidan kan nämnas Norrbotniabanan från Umeå till Luleå. Investeringarna i Norrbotten och Västerbotten uppgår nu till cirka 1400 miljarder kronor, enligt Norrbottens Handelskammare. I sitt regeringsuppdrag trycker Trafikverket på vikten av att samtliga fem utpekade projekt – Malmbanan, dubbelspåret mellan Boden och Luleå,
Malmporten, förbifart E4 genom Skellefteå och Norrbotniabanan – behövs för att investeringarna ska ge full effekt.
Vidare är Ostlänken på gång mellan Järna, norr om Nyköping, och ned till Linköping. Det rör sig om cirka 16 mil ny dubbelspårig järnväg.
– Längs Malmbanan ska det byggas fler mötesplatser längs den cirka 50 mil långa järnvägslinjen mellan Narvik och Luleå. Hamnen i Narvik är väderskyddad och isfri hamn året runt. Den är också LKAB:s största utskeppningshamn, förklarar Johan Deremar.
När det gäller Ostlänken ska även fem nya resecentrum ska byggas. Bygget startade i slutet av 2024 och det beräknas pågå till 2034 med trafikstart 2035.
- Nej, järnvägar är definitivt inget quick fix. För Ostlänkens del dröjer det innan sliprar ska läggas på plats. Nu görs mycket anläggningsjobb i förebyggande syfte för den nya sträckningen, summerar nationalekonomen.
Staten stor beställare
Stora statliga investeringar görs på ett växande försvar och en utökad kriminalvård. I båda fallen rör det sig om nya anläggningar, För kriminalvårdens del rör det sig om ett nästan tredubblat behov av nya platser jämfört med i dag: Från cirka 10 000 platser till 29 000 platser 2034. Pengar finns avsatta för uppbyggnad av nya häkten och fängelser. Vid sådana här byggnationer måste arbetskraften vara säkerhetsklassad, vilket gäller både kriminalvården och försvaret.
– Kritiska flaskhalsar i sammanhanget är miljö- och tillståndsprövningar samt personalförsörjningen. För i båda fallen krävs att anlitade företag har personal som är säkerhetsklassad.
Balansgång
Byggföretagen går på slak lina, bokstavligt talat eftersom konjunkturen inte går uppåt i önskvärd takt. Minskade betongleveranser påverkar sysselsättningen, som fortsätter sjunka. Utan vändning är fler konkurser att vänta. Omvärldsläget var också osäkert när Byggföretagens prognos gjordes.
– När det gäller hyreslägenheter behövs framför allt en politisk viljeinriktning som leder till något konkret i verkligheten i stället för satsning på marknadsmässiga analyser.
– Viktigast nu är att räntan inte stiger, för då blir det riktigt kritiskt. Långräntan har på senare tid gått upp och ned som en jojo från dag till dag. Riksbankens uppdrag är att hålla inflationen på en nivå runt två procent så den inte skenar i väg och därför kan det eventuellt bli svårt att sänka räntan ytterligare om inte inflationstrycket bedarrar framgent.
President Trumps beslut på många områden påverkar indirekt svensk byggbransch, bedömer Deremar.
– Marknaden behöver stabilitet inte instabilitet. Den rådande osäkerheten i världsläget kan driva fram en ny lågkonjunktur. En möjlighet att mota Olle i grind är att Riksbanken sänker räntan för att preventivt hindra en annalkande lågkonjunktur parallellt som arbetsmarknaden inte får försämras ytterligare.
– Ekonomin missgynnas i stort vilket leder till att svenska hushåll blir mer pessimistiska och avvaktande. En följd är att många väljer att stanna kvar i sin gamla lägenhet i stället för att byta upp sig, eftersom omvärldsbilden gör att man måste gardera sig på alla fronter för oväntade kostnadsökningar.
– Vi rör oss mot okänd terräng och tiderna är mycket osäkra, summerar han.
Fotnot: * Här kan du läsa Byggkonjunkturen #1 2025 i sin helhet.
