Nyheter

Bygget av ny centralstation i Göteborg är landets största byggprojekt med klimatförbättrad betong som sänker koldioxidutsläppen med cirka 45 procent. För att logistikflödet av betong ska fungera optimalt vid stora gjutningar rullar bilarna in med fem till tio minuters mellanrum.

Det händer mycket inom standardiseringsområdet för betongbranschen. Vilken standard kommer att revolutionera branschen? Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong, svarar på frågorna och mycket mer.

I snart fyra år har RISE jobbat för att få fram en affärsmodell och verktyg för återbruk av betong. Nu är de snart i mål. Nyligen inleddes fas tre av projektet Återhus i samverkan med 15 kommersiella aktörer. Om två år är återbruksmarknaden i full gång, tror Katarina Malaga, professor och forskningschef på RISE.

– Byggmaterialet trä saknar tillräcklig robusthet vid brand för att användas i samhällsviktig verksamhet som sjukhus. Träbyggnader och träkonstruktioner i sammanhanget utgör ett problem. Det hävdar Malin Tindberg, brandingenjör, strateg för byggnadstekniskt brandskydd i Region Skåne och nationell ordförande för PTS Brukarråd Brand, ett riksomfattande nätverk för Sveriges regioner.

Det är aldrig för sent att lära om. Roger Nyback, ansvarig driftledare för Thomas Betong i Sunne, vet vad det handlar om. Han talar sig varm för initiativet Sila Snacket som innebär en mjukare och inkluderande yrkesjargong där alla kan vara sig själva.

Heidelberg Materials tar ett steg in i en ny grön framtid. Med BIO Recycle återanvänds betong som ballast vid nytillverkning av betong. -Förutsättningarna för återbruk är goda med tanke på betongens fördelar som innebär god beständighet och lång livslängd, säger Jonas Axeling, marknadschef vid Heidelberg Materials Betong Sverige.

Det finns stora möjligheter att optimera betongens egenskaper och användningsområden med hjälp av artificiell intelligens (AI). Företag som inte hänger med i utvecklingen riskerar att bli akterseglade. Det menar Olof Mogren, forskningsledare inom AI på RISE.

Forskningsprojektet ReCreate visar att en stor del av bostadsbehovet kan täckas av återbruk. Forum Betong har ställt tre snabba frågor om ämnet till Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsledare för den svenska delen av projektet.

Professorn och betongforskaren Johan Silfwerbrand vid Kungliga Tekniska Högskolan har undersökt forskningsläget inom klimatanpassning av infrastruktur. I Sverige är höjd havsvattennivå och översvämningar de klimatförändringar som sannolikt kommer få störst påverkan på bebyggelse och infrastruktur.

Minskat klimatavtryck går som en grön tråd genom hela verksamheten hos JM, en av Nordens största bostadsutvecklare. – På sikt tror jag att klimatförbättrad betong blir ett argument i valet av bostad, bedömer Maria Sandell som är hållbarhetschef på JM.

Fredrik Player vinner ofta komplexa betongjobb där höga krav ställs på design och styrka. Till exempel specialgjutningar med unika gradänger och trappor i olika färger och miljöer. – Det finns inte två uppdrag som liknar varandra och det är den tjusande utmaningen med jobbet. En gång entreprenör, alltid entreprenör, säger Fredrik Player.

Hållbara bostäder är viktigt för kunderna. – Vi har erfarenhet av att använda klimatförbättrad betong och det har fungerat bra, både för ekonomi och produktion. Att ställa krav på de stora utsläppsposterna är ett steg i att halvera klimatavtrycket från vår nyproduktion till 2030. Privatpersoner som köper en bostadsrätt förväntar sig att nya bostäder byggs och förvaltas hållbart, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.

LKAB Berg & Betong, helägt dotterbolag till gruvbolaget LKAB, är ett vinstdrivande konkurrensutsatt bolag där miljöarbetet är en drivmotor. – Vår vision är att få noll procent i koldioxidavtryck, säger Benjamin Krutrök, sektionschef för LKAB Berg & Betong.

Återvunnen ballast kan ge resurseffektiv beständig betong och minska klimatutsläppet. Det framgår av en rapport som nyligen presenterats av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Upp till 30 procent av ballasten kan ersättas med återvunnet material. – Inom hela byggbranschen ökar behovet av cirkularitet för att minska behoven av naturresurser. Det svenska målet är att 70 procent av allt rivningsavfall ska kunna återvinnas, säger Peter Martinsson, Swerock.

De senaste åren har diskussionen tilltagit rejält om byggbranschens klimatavtryck. Klimatprestanda är ordet på allas läppar. CarlGustav Solutions är företaget som tar fram och jämför olika producenters klimatprestanda. – Vi har lagt upp en databas som visar leverantörernas olika klimatprestanda och det skiljer ganska mycket mellan dem. Ett bra beslutsunderlag är viktigt för kunderna oavsett vilket material det gäller säger företagets vd Carl-Johan Sahlström.