Nyheter

Schwenk Zement har tillsammans med Karlsruhe Institute of Technology (KIT) utvecklat ett nytt mineraliskt bindemedel, Celitement, som kan minska klimatpåverkan från betong. Nu pågår prover för att få ett produktgodkännande och investeringar för att skala upp produktionen. – Även om vi ännu inte har tagit fram en miljövarudeklaration (EPD) tyder mycket på att Celitement har ett klart lägre klimatavtryck jämfört med rent portlandcement, säger Urs Müller, teknisk chef på Schwenk Sverige.

1 januari 2025 träder Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur i kraft. Regelverket har omarbetats i sin helhet och arbetet har pågått under lång tid. – Nu blir regelverket enklare att hantera, tidigare dubbletter är borttagna och det blir tydligare vem som har ansvar utifrån en beskriven situation, säger Karin Wadén, projektledare Arbetsmiljö och Digitalisering vid Svensk Betong.  

Intresset är mycket stort för klimatförbättrad betong från Heidelberg Materials Precast Abetong. 2020 lanserades Biobetong där cement ersatts till viss del med masugnsslagg. Två år senare kom Biobetong II som sänkte klimatavtrycket 33 procent i jämförelse med branschorganisationen Svensk Betongs branschvärde.

Swerock blev världsunikt när man i fjol beställde tolv hybriddrivna betongpumpar. - Hybriddrivna pumpar i kombination med eldrivna betongbilar är ett kanonrecept för klimatavtrycket och arbetsmiljön, säger Fredrik Hedlund, arbetschef på Swerock.

Heidelberg Materials planerar för en fullskalig anläggning utan klimatavtryck 2030 vid cementfabriken i Slite. Samråd har inletts och prövning ska göras i mark- och miljödomstolen. – Utan Slitefabriken utsätter sig Sverige för stora risker, säger Meit Fohlin (S) regionstyrelsens ordförande på Gotland.

Regeringen och SD föreslår i höstpropositionen, som lämnas till riksdagen idag, att Kriminalvården ska få totalt cirka 7 miljarder kronor extra 2024–2026 för att utöka antalet anstalts- och häktesplatser.

Elever i England och Wales måste undervisas i baracker under hösten. Den preventiva åtgärden vidtas på grund av bristande underhåll av byggmaterialet RAAC. – Deras betong är porös och lätt. Standardbetongen som vi använder i Sverige är tät och mer solid, säger Katarina Malaga, avdelningschef vid det statliga forskningsinstitutet RISE.

Tre av fem våningsplan förstördes helt vid en brand i ett modulhus av trä i Malmö. Lyckligtvis kom ingen person till skada. – Om huset varit byggt i betong hade branden troligen inte spridit sig i samma omfattning i konstruktionen och mellan brandcellerna, säger Helena Klasson, brand- och riskingenjör vid Länsförsäkringar Norrbotten.

En helt ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet, ett oberoende forskningsinstitut, visar att platsgjuten betongstomme tillsammans med halvprefab produkter från Thomas Betong halverar betongens klimatpåverkan.

Heidelberg Materials har vunnit upphandlingen av 150 000 huvudspårsliprar till Malmbanan. Affären är värd drygt 150 miljoner kronor. På en kilometer järnväg behövs 1666 sliprar.

Om kombinationen betong och trä görs på rätt sätt kan det innebära stora klimatvinster för samhället. Daniel Eriksson, Divisionschef på Heidelberg Materials Precast Contiga i Norrtälje, ser hur ”ett väldigt spännande område” växer fram i och med det ökade fokuset på minskad klimatpåverkan i byggbranschen.

Företaget har utvecklat en certifierad produktlinje, Green Spine Line®, som innehåller prefabelement med lägre koldioxidavtryck. Det är ett viktigt steg på vägen mot företagets målsättning att kunna erbjuda klimatneutral betong inom en inte avlägsen framtid.

Kriminalvården har behov av cirka 4000 nya klientplatser eller tio ytterligare anstalter. - Säkerhetsbyggnader byggs för att vara robusta vilket ofta innebär att material som betong och stål används, säger Kajsa Marsk Rives, hållbarhetschef på Specialfastigheter.

Snöplogen som banar väg för den gröna omställningen. Men som samtidigt kan göra mycket mer, inte minst för att säkra att intresset för betong lever kvar i kommande generationer. Så beskriver Sara Löfgren, chef för Skanskas betongtillverkning, företagets roll i hålbarhetsomställningen som pågår.

Ett EU-finansierat forskningsprojekt om återbruk visar tecken på att det finns mer av byggnader som kan återanvändas än man tidigare trott. – Det är en viktig bekräftelse på att återbruk är värt att satsa mer på, säger Erik Stenberg, lektor i arkitektur på Arkitekturskolan vid KTH.