Nyheter

Petra Jenning, arkitekt och utvecklingschef på Fojab, har länge följt utvecklingen inom 3D-printing av betong. Hon ser flera möjligheter att använda tekniken för att utveckla byggandet, framför allt när det gäller funktionsintegrering i betongelement.

Strax före årsskiftet ansökte Heidelberg Materials om ett 30-årigt miljötillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland. Parallellt pågår arbete med en tillståndsansökan för koldioxidinfångning (CCS), utbyggd kraftförsörjning och förberedande investeringar.

Ökad användning av tillsatsmedel och återvunnen ballast i betongproduktionen är en utmaning för betongindustrin. Mapeis CUBE-system ökar betongstabiliteten, öppethållandetiden och hållfastheten samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Precast Contiga har tillsammans med finska träjätten Metsä Wood utvecklat en ”hybridvägg” med Biobetong och laminerad träfaner. Vi försöker ta tillvara båda materialens respektive styrkor, säger Daniel Eriksson, divisionschef på Heidelberg Materials Precast Contiga.

En vidareutveckling av traditionell betong kräver precision och kunskap. Vid projekt Olskroken, en del av Västlänken i Göteborg, minskade Swerock koldioxidutsläppet med över 1300 ton med hjälp av ECO-betong.

Region Värmland har beslutat om en stor sjukhussatsning på totalt 7 miljarder kronor. Bland annat byggs ett mottagningshus för dagvård och öppen vård med trästomme. Regionsstyrelsens ordförande och fastighetschef känner sig trygga med beslutet, trots kritik från PTS Brukarråd Brand, Program för teknisk standard av vårdbyggnader, som är en del av det nationella nätverket PTS Forum.

Med originalritningar från 1600-talet byggs ett nytt slott med klimatförbättrad betong vid Torpa Stenhus, cirka 2,5 mil söder om Ulricehamn. - För kunden var betongens egenskaper mycket viktiga, säger Johan Kettil, Vd på företaget Tranemo Prefab.

Bygget av ny centralstation i Göteborg är landets största byggprojekt med klimatförbättrad betong som sänker koldioxidutsläppen med cirka 45 procent. För att logistikflödet av betong ska fungera optimalt vid stora gjutningar rullar bilarna in med fem till tio minuters mellanrum.

Det händer mycket inom standardiseringsområdet för betongbranschen. Vilken standard kommer att revolutionera branschen? Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong, svarar på frågorna och mycket mer.

I snart fyra år har RISE jobbat för att få fram en affärsmodell och verktyg för återbruk av betong. Nu är de snart i mål. Nyligen inleddes fas tre av projektet Återhus i samverkan med 15 kommersiella aktörer. Om två år är återbruksmarknaden i full gång, tror Katarina Malaga, professor och forskningschef på RISE.

– Byggmaterialet trä saknar tillräcklig robusthet vid brand för att användas i samhällsviktig verksamhet som sjukhus. Träbyggnader och träkonstruktioner i sammanhanget utgör ett problem. Det hävdar Malin Tindberg, brandingenjör, strateg för byggnadstekniskt brandskydd i Region Skåne och nationell ordförande för PTS Brukarråd Brand, ett riksomfattande nätverk för Sveriges regioner.

Det är aldrig för sent att lära om. Roger Nyback, ansvarig driftledare för Thomas Betong i Sunne, vet vad det handlar om. Han talar sig varm för initiativet Sila Snacket som innebär en mjukare och inkluderande yrkesjargong där alla kan vara sig själva.

Heidelberg Materials tar ett steg in i en ny grön framtid. Med BIO Recycle återanvänds betong som ballast vid nytillverkning av betong. -Förutsättningarna för återbruk är goda med tanke på betongens fördelar som innebär god beständighet och lång livslängd, säger Jonas Axeling, marknadschef vid Heidelberg Materials Betong Sverige.

Det finns stora möjligheter att optimera betongens egenskaper och användningsområden med hjälp av artificiell intelligens (AI). Företag som inte hänger med i utvecklingen riskerar att bli akterseglade. Det menar Olof Mogren, forskningsledare inom AI på RISE.

Forskningsprojektet ReCreate visar att en stor del av bostadsbehovet kan täckas av återbruk. Forum Betong har ställt tre snabba frågor om ämnet till Erik Stenberg, lektor i arkitektur vid Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsledare för den svenska delen av projektet.